I debatten kring Stockholms läns landstings upphandling av förbrukningshjälpmedel stod dyra sockar i fokus. Även om det nu inte handlar om vanliga tubsockor, utan mer avancerade stöd, lämnar upphandlingen en hel del att önska.
Kostnaden sköt i höjden och nådde redan under första året upp till 466 miljoner kronor – nära den halva miljard den som beräknades för hela den femåriga avtalstiden.
Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink, som inte var politiskt ansvarig när upphandlingen genomfördes, beskriver avtalet som bristfälligt eftersom det går att tolka på olika sätt. Hennes uppfattning är att Onemed utnyttjat otydligheterna.
– Det är uppenbart att något har gått snett med denna upphandling och att åtgärder behövs, säger hon till Inköpsrådet.
De politiska kraven lät inte vänta på sig. Stoppa avtalet, inled en revision och ändra upphandlingsorganisationen skallade ropen. Just nu genomförs en händelseanalys för att ta reda på vad som har hänt.
– Målsättningen är att få veta vad som har gått fel, var det brustit och vilka orsakerna är.
Anna Starbrink flaggar för att det kan komma att krävas mer genomlysning än just denna specifika händelseanalys.
– Därefter kan vi konkret avgöra vilka åtgärder som behövs.
Hur ska ni undvika att göra om samma misstag?
– Det kan vara förstärkt juridisk kompetens, större kompetens kring innehållet i tjänsterna, organisationsförändringar, nya rutiner och kontrollstationer eller annat.
Oenigheten om avtalet fick landsting och Onemed att ingå ett avslutningsavtal värt 450 miljoner kronor per år i två år. Dagens Nyheter noterar att beslutet fattades på delegation av hälso- och sjukvårdsdirektör Barbro Naroskyin – som dock bara kan besluta för upp 50 miljoner kronor per år.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer