Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Tips för lyckad marknadskartläggning

Ställ rätt frågor och ställ dem till rätt personer. Det är Magnus Josephsons råd för en lyckad marknadskartläggning.

| 2020-06-11
Magnus Josephson är en av Inköpsrådets experter.

Fråga: Vilka är de vanligaste orsakerna till att kartläggningen av marknaden inte lyckas?

Svar: I förra expertspalten skrev jag om byggbranschen och vad som är viktigt att fokusera på när man kartlägger sin marknad. Det finns några faktorer som är extra viktiga som många missar och det leder i värsta fall till att kartläggningen blir tämligen meningslös. Här är några tips på hur du gör rätt:

Ställ rätt frågor
En bra säljare ställer frågor i stället för att prata om sina tjänster. Men vilka frågor ska du ställa? Här misslyckas många.

Sammanfattningsvis ska man i det proaktiva arbetet i första hand ställa frågor som har strategiskt värde för kunden, inte detaljfrågor.

Svaren på de strategiska frågorna har längre livslängd än detaljfrågor. Då blir det mindre känsligt vad ni talar om och om personer du talat med byts ut. De strategiska valen är redan gjorda och nya personer i projektet kan snabbt förstå varför man gör på ett visst sätt.

Genom att kunden med din hjälp kommer in rätt kan till och med möjligheterna till framgångsrika projekt öka tack vare dina frågor. 

Vilka ska få frågorna?
I korthet: de som är de främsta påverkarna. Det är dock många som är inblandade i en byggentreprenad. Ibland går det många år från det att beslutet om bygget tas, tills byggnaden står färdig. Under tiden kan den politiska majoriteten ha ändrats, det kan vara nya befattningshavare på plats och andra förtroendevalda. Det innebär att det team som köparen – den offentliga verksamheten – sätter ihop, kan bestå av olika personer över tid.

Av det skälet råder jag dig till att vidga fokus och rikta blicken mot vad en byggentreprenad faktiskt innebär.

Oavsett vilka personer som kommer och går så finns det vissa givna ingångsvärden som alla måste ta hänsyn till. Men problemet är att om ingen blottlägger dessa ingångsvärden så kan det genomföras utan dessa hänsyn. Det kan riskera framgången på flera sätt.

Varje projekt har sina egna förutsättningar. Det kommer inte att byggas en exakt likadan väg, kontorsbyggnad eller idrottsanläggning som just denna.

Exempel på strategiska frågor vars svar kommer att vara intressanta under hela processen:

• Vad är syftet med projektet?

• Hur viktigt är det i förhållande till övrig stads- eller regional planering?

• Vilka omständigheter riskerar att medföra förseningar i förhållande till andra projekt?

• Vad skulle det kosta?

• Vilka krav måste därför ställas på till exempel köparens och leverantörens organisationer och arbetsprocesser?

Visa sedan vilka utmaningar som behöver hanteras i ett stort projekt. Peka på var konflikthärdarna finns och i vilka delar det är svårt att lyckas lösa dessa. Det gör du för att flytta kundens fokus från lägsta pris till ett helhetstänkande.

Lyft fram kriterier som mäter de förmågor som krävs för att lyckas med helheten. Din utmaning är återigen att få myndigheten att förstå att det innebär en stor risk att bara gå på lägsta pris.

En kund med helhetstänkande har mycket lättare att se till projektets bästa och er roll för att nå dit än en som bara fokuserar på lägsta pris.

Nästa gång ska jag avrunda temat byggbranschen. Vi tittar på varför denna reglerade bransch fastnat i lägsta pris men också exempel på vad som nu börjar förändra detta.

Magnus Josephson

Kontakta Magnus Josephson om du har frågor om dina affärer.
Mejla info@inkopsradet.se

Läs mer: ExpertkommentarInköpsanalys

Magnus Josephson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Magnus Josephson

Magnus Josephson är upphandlingsjurist och affärsrådgivare med fokus på hur både säljare och köpare kan skapa bra avtal och investeringar.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

  • Dubbelt avhopp från Ängelholm
  • Litauiskt IT-bolag snöröjer Skara
  • Drar tillbaka mångmiljonstämning
  • Här är nya tröskelvärdena
  • Två parter – samma konsult
  • DEBATT: Få valuta för skattepengarna – verktygen finns redan
  • Snart slut på nödåren

Kommentarer från läsarna

LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…
Davis : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Oj, har man nu även börjat med maskering av företagsnamn i domstolsbesluten? Anser domstolssverige, likt sin motsvarighet över Atlanten, att…
Upphandling : Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Bevisbördan är intimt kopplad till rätten att föra talan. Enligt 20 kap. 4 § LOU är det leverantören som har…
Upphandlingsninja : Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Bevisbördan är intimt kopplad till rätten att föra talan. Enligt 20 kap. 4 § LOU är det leverantören som har…
Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Utvecklingen att inte dela upp upphandlingar är tvärtom oroväckande och skadar konkurrensen. Domstolar bär ett stort ansvar för att de…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud