Sammanfattning
Kammarrätten i Stockholm har återigen tolkat EU-domstolens Coopservice-dom (C-216/17) och kommit fram till, delvis med avsteg från sin tidigare praxis, att ett ungefärligt uppskattat ramavtalsvärde i en upphandling innefattande förnyad konkurrensutsättning, inte tillräckligt tydligt preciserar den totala kvantitet som kan komma att avropas från ramavtalet.
Upphandlingsdokumentet stred därför mot LOU och upphandlingen skulle göras om.
Bakgrund
Ett kommunalt bostadsbolag upphandlade ramavtal avseende golvläggning. Ramavtal skulle ingås med flera leverantörer och avrop skulle delvis ske genom förnyad konkurrensutsättning.
I upphandlingsdokumenten uppskattades ramavtalets värde till cirka 6,5 miljoner kronor per år. Någon garanterad avropsvolym under avtalsperioden gavs inte.
AB Golv & Tak ansökte om överprövning och yrkade bland annat att upphandlingen skulle göras om. Bolaget hänvisade till EU-domstolens dom i mål C-216/17 (Coopservice) och anförde att bostadsbolaget brutit mot öppenhetsprincipen och principen om likabehandling i 4 kap. 1 § LOU genom att inte ange den totala kvantiteten som kunde avropas genom ramavtalet.
I fråga om skada till följd av avsaknad av takvolymer anförde bolaget i korthet följande:
Om total kvantitet hade framgått hade bolaget kunnat planera och optimera sin resursallokering för uppdraget bättre, lämna ett lägre pris och därmed haft bättre chans att rangordnas högre i ramavtalet.
Om uppgift om total kvantitet hade funnits med i upphandlingen hade bostadsbolaget dessutom inte haft möjlighet att upphandla obegränsat med tjänster genom ramavtalet. Om gränsen uppnåtts skulle i stället en ny upphandling behöva göras, i vilken bolaget hade kunnat lämna anbud och rangordnats på en bättre placering och därmed haft större möjligheter att tilldelas avropade kontrakt.
Enligt förvaltningsrättens bedömning uppfyllde upphandlingsdokumentets uppgift om ungefärlig volym per år inte kravet på att den upphandlande myndigheten ska precisera den totala kvantitet som sammantaget kan komma att avropas från ramavtalet.
Förvaltningsrätten ansåg att bolaget i tillräcklig grad visat att de i vart fall riskerat att lida skada av denna brist och förordnade att upphandlingen skulle göras om.
Domstolens bedömning
Enligt kammarrättens bedömning innebär direktivets bestämmelser och Coopservice-domen att det i upphandlingsdokumenten vid ramavtalsupphandlingar ska anges den totala kvantitet som kan komma att bli aktuell med avseende på efterföljande kontrakt.
Kammarrätten konstaterade att bostadsbolaget angett en ungefärlig volym samt att någon garanti för avropsvolym under avtalsperioden inte angivits.
Enligt kammarrätten får det anses ligga i sakens natur att den upphandlande myndigheten vid en ramavtalsupphandling inte känner till de exakta framtida behoven.
Genom angivandet av en ungefärlig volym hade det kommunala bostadsbolaget dock inte tillräckligt tydligt preciserat den totala kvantitet som kan komma att avropas från ramavtalet. Upphandlingen hade därför genomförts i strid med öppenhets- och likabehandlingsprincipen.
Angående skada fann kammarrätten att det sökande bolaget med en tillräcklig precision hade visat att det i vart fall har riskerat att lida skada på grund av bristen i upphandlingsdokumentet. Överklagandet avslogs.
Analys
Sedan EU-domstolen några dagar före jul 2018 i Coopservice-domen slog fast att upphandlingsdokumenten i en ramavtalsupphandling måste innefatta en uppgift om maximal kvantitet har debatten i fråga om avgörandets innebörd varit minst sagt het och ett stort antal domar har meddelats i frågan.
Skiftande tolkningar av vissa delar av Coopservice-domen har visat sig bland annat genom delvis olika ställningstaganden från Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten, samt hittillsvarande kammarrättspraxis.
I Kammarrätten i Stockholms avgöranden i mål nummer 2055-20 respektive 935-20 fann kammarrätten exempelvis att en rimlig uppskattning av ett ramavtals värde uppfyller de krav på transparens som följer av LOU:s grundläggande principer. Detta även om det framgår av upphandlingsdokumenten att den uppskattade volymen både kan öka och minska.
I det nu refererade avgörandet, där det endast fanns ett uppskattat värde utan garanterad volym, förefaller kammarrätten inta ett nytt förhållningssätt.
Samtliga tre ovannämnda avgöranden från Kammarrätten i Stockholm har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som i skrivande stund inte har beslutet om prövningstillstånd ska meddelas.
Faktum är att av det tiotal kammarrättsavgöranden som hittills meddelats (samtliga under 2020) avseende takvolymer har inte mindre än åtta överklagats till HFD (fyra mål från Kammarrätten i Stockholm, två mål från Kammarrätten i Göteborg, ett mål från Kammarrätten i Sundsvall och ett mål från Kammarrätten i Jönköping).
I tre av dessa åtta har HFD beslutat att inte meddela prövningstillstånd och i övriga fem väntar i skrivande stund alltjämt beslut i fråga om prövningstillstånd. Följaktligen har HFD chans att belysa takvolymer i ramavtal utifrån många olika aspekter, vilket vi ser fram emot.
Målnummer och domstol
Kammarrätten i Stockholms dom den 22 december 2020 i mål nummer 6433-20.
Juristpanelen
Det blir spännande att följa rättsutvecklingen, i synnerhet avgörande från EU-domstolen i Simonsen och Weel (c-23/20). Förfrågan om förhandsavgörande inkom för drygt ett år sedan.