Indelningskommittén föreslår att dagens 21 regioner och landsting ersätts av sex storregioner. Syftet med ombildningen är att minska byråkratin, balansera landet och öka vårdeffektiviteten.
– Tanken är att minska antalet administrativa gränser, som ofta spelat ut sin roll, inledde kommitténs ordförande Barbro Holmberg när diskussionsunderlaget presenterades.
Blekinge och Skåne bildar en gemensam region i söder. Östergötland, Jönköping, Kalmar och Kronoberg blir ett. Västra Götaland, Halland och Värmland bilar en tredje region. Stockholm tar Gotland och blir den minsta regionen rent geografiskt.
Gävleborg, Dalarna, Uppsala, Västmanland, Örebro och Södermanland går samman. Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland blir, slutligen, den nordliga region som spänner över halva landet.
Mats Eriksson, regionstyrelsens ordförande i Halland, menar att det är bra att Sverige regionaliseras:
– Däremot har vi hela tiden hävdat att slagkraftiga regioner inte är en organisatorisk fråga där större storlek på Sveriges regioner är lösningen. Samhällsutveckling handlar om förmågan att styra, leda och verka i processer och funktionella samarbeten som är gränslösa.
Civilminister Ardalan Shekarabi konstaterar att dagens indelning skapades under 1600-talet i ett Sverige som såg väldigt annorlunda ut än idag:
– För att kunna erbjuda likvärdig service i hela landet finns ett behov av att se över dagens länsgränser och skapa organisationer som är bättre rustade att klara av de uppgifter och utmaningar som ett modernt samhälle står inför. Sverige skulle må bra av jämnstarka regioner.
Med ansvar för sjukvård och kollektivtrafik kommer storregionerna att få en betydande upphandlingsverksamhet.
Nu väntar fortsatt dialogprocess. En ny läns- och landstingsindelning bedöms kunna träda i kraft tidigast den 1 januari 2019. Fast frågan är om det blir så. I söder är kritiken hård.
– Det här förslaget kommer inte att bli verklighet, slår Henrik Fritzon, regionråd i Skåne, fast.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer