På grund av sekretess kan det hända att en part i ett mål om offentlig upphandling inte får del av alla uppgifter om vinnande anbud från den upphandlande myndigheten. Utan att ha den fulla bilden blir det svårare att se om anbudet brister på något sätt.
Detta hände Telenor som överprövade Migrationsverkets ramavtalsavrop av telefoni och datakommunikation från Tele2. Telenor menade att konkurrenten inte levde upp till samtliga krav.
Med stöd av offentlighetsprincipen önskade Telenor att få del av den vinnande leverantörens hela anbud. Fast både Migrationsverket och kammarrätten ansåg att vissa av dessa handlingar omfattades av sekretess.
Själva överprövningen avslogs av förvaltningsrätten. Ärendet rullade vidare till nästa instans. För att säkerställa en effektiv prövning beslutade kammarrätten att hämta in merparten av de sekretessbelagda delarna av Tele2:s anbud från Migrationsverket.
Dessa uppgifter fick Telenor inte ta del av – trots att materialet tillförts målet och därmed utgör processmaterial. Enligt företaget omöjliggör sekretessen en närmare precisering av talan.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen ska en domstols granskning av inhämtade anbudshandlingar ske utifrån de skäl som medförde att handlingarna hämtades in. Om det i handlingarna framkommer andra brister i förfarandet ska dessa inte beaktas.
Högsta förvaltningsdomstolen anser också att kammarrätten uppfyllt sitt utredningsansvar, trots att möjligheten att inhämta ett sakkunnigyttrande inte användes.
Vill du fördjupa dig i kravarbete, utvärdering och förhandling i IT-upphandlingar, i syfte att göra bättre IT-affärer? Gå kursen som Upphandling24 arrangerar ”Fortsättningskurs IT-upphandling” Läs mer här!
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer