Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

När får man förhandla?

Nya LOU ger ökat utrymme till förhandling. I en artikelserie ger Kristian Pedersen och Tahmina Sahibli förutsättningarna för när och hur förhandling får ske i offentlig upphandlingar. 

| 2017-03-22
Kristian Pedersen och Tahmina Sahibli
Kristian Pedersen och Tahmina Sahibli.

I nya LOU har möjligheterna för upphandlande myndigheter att använda förhandlat förfarande med föregående annonsering utökats jämfört med i 2007 års LOU. Till skillnad från vad som gäller enligt LUF är dock förhandlat förfarande med föregående annonsering fortfarande inte tillåtet som förstahandsalternativ, utan ett undantagsförfarande enligt LOU.

I förarbetena anges visserligen att öppet förfarande och selektivt förfarande inte är att betrakta som ”huvudförfaranden” i förhållande till övriga förfaranden (prop. 2015/16:195, s. 494). Eftersom särskilda förutsättningar måste vara uppfyllda för att övriga upphandlingsförfaranden ska få användas ligger det dock ändå nära tillhands att betrakta öppet förfarande och selektivt förfarande som huvudregel, och övriga förfaranden som undantag.

Syftet med förhandling kan vara att få bättre anbud, men även att öka förståelsen mellan parterna.

Även om det är ett undantag får metoden användas vid ett stort antal typer av upphandlingar, som till exempel byggentreprenader, avancerade tjänster eller omfattande it-projekt.

Vad är förhandlat förfarande med föregående annonsering?

Vid förhandlat förfarande med föregående annonsering får leverantörer ansöka om att få lämna anbud genom att inkomma med de uppgifter som myndigheten begärt. Den upphandlande myndigheten genomför därefter leverantörskvalificering och ett urval. Myndigheten bjuder in som lägst tre av de kvalificerade anbudssökande att lämna anbud i upphandlingen. Dessa anbud ska sedan läggas till grund för de efterföljande förhandlingarna.

Enligt LOU ska den upphandlande myndigheten förhandla med anbudsgivarna om förbättringar i deras anbud. Detta är dock inte det enda tänkbara syftet med förhandlingar, utan förhandlingar kan även användas för att parterna bättre ska förstå varandra, innebörden av de krav och kriterier som framgår av förfrågningsunderlaget och innehållet i anbuden. På det sättet kan förhandlingar bidra till att undanröja missförstånd, och därigenom minska risken för överprövning eller framtida avtalstvister.

Fall då förfarandet får användas

En upphandlande myndighet får enligt LOU använda sig av förhandlat förfarande med föregående annonsering i fem olika situationer.

Två av dessa är så näraliggande att det i praktiken kan vara svårt att skilja mellan dem. Dels får förhandlat förfarande med föregående annonsering användas om den upphandlande myndighetens behov inte kan tillgodoses utan anpassning av lättillgängliga lösningar, dels får förfarandet användas om upphandlingen inbegriper formgivning eller innovativa lösningar. I upphandlingsdirektivet för den klassiska sektorn (2014/24/EU) anges som exempel byggentreprenadkontrakt som inte avser standardbyggnader.

Förhandlat förfarande med föregående annonsering får också användas om kontraktet inte kan tilldelas utan föregående förhandlingar på grund av särskilda omständigheter som avser arten, komplexiteten eller den rättsliga och ekonomiska utformningen av det som ska anskaffas eller på grund av riskerna i anslutning till dessa omständigheter.

Den upphandlande myndigheten har bevisbördan, men risken med att använda förhandlat förfarande är låg.

I direktivet anges att krav på anpassning och formgivning är nödvändiga särskilt för komplexa inköp, som köp av sofistikerade varor, intellektuella tjänster( till exempel vissa konsult-, arkitekt- eller ingenjörstjänster) eller större IT-projekt. I dessa fall anses förhandlingar vara nödvändiga för att garantera att varan eller tjänsten motsvarar den upphandlande myndighetens behov. För färdigproducerade varor eller enklare tjänster som kan köpas av flera olika leverantörer bör förhandlat förfarande enligt direktivet inte användas.

Vidare får den upphandlande myndigheten använda förhandlat förfarande med föregående annonsering om den inte med tillräcklig precision kan utarbeta tekniska specifikationer med hänvisning till en standard, europeisk teknisk bedömning, gemensam teknisk specifikation eller teknisk referens. Dessa situationer rör ofta nya tekniska lösningar eller andra innovationer, och det finns en överlappning mellan dem och de två förstnämnda situationerna då förfarandet får användas.

Slutligen får förhandlat förfarande med föregående annonsering användas om den upphandlande myndigheten genomfört ett öppet eller selektivt förfarande och de anbud som inkommit är ogiltiga eller inte är acceptabla.

Med ogiltiga anbud avses bland annat anbud

  • som inte uppfyller kraven i upphandlingsdokumenten
  • som inkommit för sent,
  • där det finns bevis för otillåten samverkan mellan leverantörer eller korruption
  • med priser som den upphandlande myndigheten bedömt som onormalt låga.

Med anbud som inte är acceptabla avses bland annat anbud

  • som lämnats av anbudsgivare som inte uppfyller kvalificeringskraven
  • vars pris överskrider den upphandlande myndighetens budget.

Bevisbörda och risk

Den upphandlande myndigheten har bevisbördan för att det finns förutsättningar för förhandlat förfarande med föregående annonsering. Risken med att välja förfarandet är låg. En leverantör som ansöker om överprövning måste på ett konkret sätt visa att den lidit eller riskerar att lida skada (se HFD 2013 ref 53). Valet av upphandlingsförfarande i sig medför sällan någon skada för leverantören. Även om den upphandlande myndigheten skulle göra en felbedömning och använda förhandlat förfarande i en situation då det inte är tillåtet behöver det därför inte leda till något ingripande från förvaltningsdomstolarnas sida, så länge det valda förfarandet genomförs korrekt.

Kristian Pedersen
Tahmina Sahibli
Om skribenterna: Kristian Pedersen är advokat och delägare i Advokatfirman Kahn Pedersen och Tahmina Sahibli är biträdande jurist vid Advokatfirman Kahn Pedersen.

Detta är en del i en artikelserie om förhandling som omfattar tre olika delar:
1. När är det tillåtet att förhandla i offentliga upphandlingar
2. Så ska förhandlingen gå till
3. Tips och råd inför förhandlingen

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling

Inköpsrådet redaktion

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "När får man förhandla?"

  1. Ulrika skriver:
    2020-11-03 kl. 08:20

    Har det inte blivit fel här?
    ”Slutligen får förhandlat förfarande MED föregående annonsering användas om den upphandlande myndigheten genomfört ett öppet eller selektivt förfarande och de anbud som inkommit är ogiltiga eller inte är acceptabla.”

    Det borde väl vara förhandlat förfarande UTAN föregående annonsering som avses enligt LOU 6 kap 12§ och 16§.

    Svara
  2. Kristian Pedersen skriver:
    2020-11-03 kl. 10:24

    Hej Ulrika,

    Tack för din kommentar!

    Eftersom artikeln handlar om förhandlat förfarande MED föregående annonsering är det möjligheten, enligt 6 kap. 6 § LOU, att tillämpa förhandlat förfarande med föregående annonsering om de anbud som lämnats vid ett öppet eller selektivt förfarande är ogiltiga eller inte acceptabla som avses i den del av artikeln som du citerar. För att det då ska vara tillåtet att tillämpa förhandlat förfarande med föregående annonsering enligt den bestämmelsen krävs inget mer än att de anbud som lämnats i den föregående upphandlingen varit antingen ogiltiga eller oacceptabla.

    Sedan har du förstås helt rätt i att det ibland är tillåtet att, enligt 6 kap. 12 och 16 §§ LOU, tillämpa förhandlat förfarande UTAN föregående annonsering, men då krävs, utöver att de ansökningar/anbud som lämnats är olämpliga respektive ogiltiga eller oacceptabla, även att vissa övriga villkor är uppfyllda. Dessa bestämmelser, som i och för sig är både intressanta och i praktiken vållar en del tillämpningsproblem, behandlas dock inte i artikelserien.

    Med vänlig hälsning

    Kristian

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Vaxholms stad söker upphandlingschef

Örebro logotyp

Seniora upphandlare till Örebro kommuns upphandlingsenhet

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtalFörslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Kammarrätten prövar mål med flera grunderKammarrätten prövar mål med flera grunder
Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Skada inte styrkt vid hävt ramavtalSkada inte styrkt vid hävt ramavtal
Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Lina Håkansson Kjellén : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för bra synpunkt Markus! Vi tittade på tidsaspekten och enligt upphandlingsmyndighetens statistik har handläggningstiden gått ned något, men det…
Sara Fogelberg : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Tack för klokt inlägg Jakob! Jag delar din erfarenhet om hur uppgifter enligt AFA givetvis har betydelse för uppföljning under…
Jakob Waldersten : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Avsnitt AFA är inte förbehållet anbudsfasen eller före avtal. Syftet med AFA - Allmän information är flera, bl.a. en överblick…
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…

Senaste inläggen

  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 29 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Våren 2026
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026