Lagrådets kritik av regeringens förslag om att införa arbetsrättsliga krav i offentlig upphandling är inte nådig. Förslaget bedöms bland annat som ”oförenligt” med syftet att förenkla regelverket som kringgärdar offentlig upphandling.
Enligt rådets analys kommer skrivningarna, om de inte ändras, att leda till tillämpningssvårigheter samt kostsamma och tidskrävande upphandlingsprocesser. Dessutom väntas små företag att drabbas av ”en betydande administrativ börda”.
– Att döma av hur regeringen tagit till sig tidigare kritik är det osäkert om Lagrådets kritik påverkar lagstiftningen, säger Carl Bokwall, advokat och partner på Bokwall Rislund Advokatbyrå med ansvar för byråns verksamhet inom offentliga affärer.
Han beskriver lagförslaget som rörigt med skyldigheter och ”tips” lite huller om buller. Den allvarligaste invändningen är otydlighet i centrala delar:
– Som Lagrådet påpekar är det exempelvis oklart vad som i 13 kap. 3 § menas med ”tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter”, alltså den bestämmelse som reglerar när uteslutning av leverantörer får ske för att de inte följt sådana skyldigheter.
Han menar att det inte är klart om underlåtenhet att teckna ett kollektivavtal ska anses utgöra ett åsidosättande av arbetsrättsliga skyldigheter. Det är också otydligt om det innebär ett åsidosättande att en arbetsgivare, som inte har ingått ett kollektivavtal, erbjuder arbetstagarna villkor som i något avseende avviker från vad som följer av ett kollektivavtal som tillämpas i branschen, och avvikelsen är till nackdel för arbetstagaren.
– Jag hoppas att regeringen tar till sig av kritiken och bättre klargör vad som gäller vid exempelvis uteslutning och då väger in att det upphandlingsrättsliga regelverket i grund och botten är en rättighetslagstiftning för leverantörer.
Ulf Lindberg, näringspolitisk chef vid Almega, ogillar att lagförslaget i vissa avseenden går längre än EU-direktivet:
– Regeringens strävan att förverkliga olika politiska mål med upphandling kommer att leda till otydlighet, krångel och färre anbudsgivare, säger han och slår fast att det knappast är vad medborgare och näringsliv behöver.
Mohamed Hama Ali, biträdande jurist vid Gärde Wesslau med sociala krav som specialintresse:
– Lagrådsremissen påvisar återigen vikten av en sammanhängande och förenklad upphandlingslagstiftning, inte minst mot bakgrund av att kritiken mot den befintliga lagstiftningen i huvudsak varit att den är just svårtillgänglig och komplicerad.
Han poängterar att det inte bör sammanblandas med regeringens höjda ambitionsnivå när det kommer till arbetsrättsliga krav inom ramen för sociala hänsyn:
– Det är positivt att regeringen inte bara implementerar direktivet utifrån en minimumnivå, utan anpassar lagstiftningen efter svensk standard.
Efter det att Moderaternas riksdagsgrupp utsett Maria Malmer Stenergard till ny gruppledare i skatteutskottet axlar Maria Plass ansvaret i partiet för frågor som rör offentlig upphandling. Hon stämmer in i Lagrådets kritik:
– Små företag, familjeföretag i synnerhet, kommer att missgynnas om regeringsförslaget går igenom. Dessutom riskerar konkurrenskraften att försämras för svenska företag.
Hon tvivlar starkt på att riksdagsremissen kommer, som utlovat, innan riksdagens sommaruppehåll. Det är på ett sätt bra, menar hon, eftersom denna fråga är viktig och att Lagrådets invändningar måste tas på allvar:
– Om regeringen har någon form av ansvarskänsla ser de över det här på ett seriöst sätt.
Alejandro Firpo, politiskt sakkunnig hos civilminister Ardalan Shekarabi, vill inte uttala sig om vad Lagrådets besked innebär för det fortsatta lagstiftningsarbetet. Han säger:
– Vi arbetar intensivt med propositionen om ett nytt regelverk om upphandling som vi avser att besluta om inom kort. När vi är klara kommer vi att kommunicera det.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer