Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling

JuridikOberoende miljömärkningar kan användas fullt ut i offentlig upphandling, konstaterar Miljömärkning Sverige och Naturskyddsföreningen i en ny juridisk rapport.

| 2025-06-10
Den nya rapporten ”Krav på märkning i offentlig upphandling” visar att EU:s upphandlingsdirektiv och lagen om offentlig upphandling (LOU) ger tydligt stöd för att använda miljömärkningar både som tilldelningskriterier och villkor för fullgörande av kontrakt.

Att använda miljömärkning som konkreta krav är helt i linje med EU:s upphandlingsdirektiv och ger upphandlande organisationer ett kraftfullt och resurseffektivt verktyg för att säkerställa miljö- och hållbarhetshänsyn.

Varje år köper offentlig sektor i Sverige varor och tjänster för över 920 miljarder kronor – mer än en sjättedel av BNP. Det gör offentlig upphandling till ett av samhällets viktigaste verktyg för att driva hållbar utveckling. Trots det används miljömärkningar i endast omkring sex procent av upphandlingarna i dag.

Det är ett stort missat tillfälle – både för miljön och för effektiviteten i offentlig sektor, enligt Mathias Sylvan, jurist och författare till rapporten.

En alltför snäv tolkning av det så kallade anknytningskravet i LOU – alltså kravet på att upphandlingskrav ska ha en tydlig koppling till det som köps in – kan ha lagt krokben för möjligheten att använda miljömärkningar fullt ut i offentlig upphandling.

Rapporten ”Krav på märkning i offentlig upphandling” reder ut rättsläget och visar på att EU:s upphandlingsdirektiv och lagen om offentlig upphandling (LOU) ger tydligt stöd för att använda miljömärkningar både som tilldelningskriterier och villkor för fullgörande av kontrakt. Det är något som varit möjligt sedan ett decennium tillbaka men i Sverige har den möjligheten inte nyttjats.

Mathias Sylvan, jurist och författare till rapporten.

Mathias Sylvan, jurist och författare till rapporten.

– Upphandlande organisationer ges här ett tydligt rättsligt stöd för att ställa krav på miljömärkningar som en del av upphandlingen. Det blir enklare både att ställa krav och att följa upp att de verkligen uppfylls, vilket sparar resurser för både upphandlare och leverantörer, säger Mathias Sylvan.

Att hänvisa till etablerade och oberoende miljömärkningar innebär praktiska fördelar. Det förenklar uppföljningen, minskar den administrativa bördan och säkerställer att miljökraven vilar på vetenskaplig grund.

– Vi uppmanar offentliga inköpare att fortsätta ställa miljökrav, för det är bråttom. Klimathotet, förorening av miljön och utarmning av den biologiska mångfalden pågår för fullt. Våra offentliga pengar bör premiera de företag som är bäst på att minska sina produkters miljöbelastning, säger Sofie E Munteanu, chef för Bra Miljöval, Naturskyddsföreningen.

– Miljömärkning är ett effektivt verktyg för att nå miljö- och klimatmål och rapporten klargör att det är lagtekniskt möjligt. Offentliga inköp spelar en viktig roll för att skynda på omställningen till en mer hållbar framtid, säger Anna Linusson, vd för Miljömärkning Sverige (Svanen och EU Ecolabel).

Sammantaget pekar rapporten på att det finns stor potential att öka användningen av miljömärkningar i offentlig upphandling – något som gynnar såväl miljön som ekonomin.

Läs mer: Juridik

Ann-Louise Larsson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…
Davis : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Oj, har man nu även börjat med maskering av företagsnamn i domstolsbesluten? Anser domstolssverige, likt sin motsvarighet över Atlanten, att…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud