Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling

JuridikOberoende miljömärkningar kan användas fullt ut i offentlig upphandling, konstaterar Miljömärkning Sverige och Naturskyddsföreningen i en ny juridisk rapport.

| 2025-06-10
Den nya rapporten ”Krav på märkning i offentlig upphandling” visar att EU:s upphandlingsdirektiv och lagen om offentlig upphandling (LOU) ger tydligt stöd för att använda miljömärkningar både som tilldelningskriterier och villkor för fullgörande av kontrakt.

Att använda miljömärkning som konkreta krav är helt i linje med EU:s upphandlingsdirektiv och ger upphandlande organisationer ett kraftfullt och resurseffektivt verktyg för att säkerställa miljö- och hållbarhetshänsyn.

Varje år köper offentlig sektor i Sverige varor och tjänster för över 920 miljarder kronor – mer än en sjättedel av BNP. Det gör offentlig upphandling till ett av samhällets viktigaste verktyg för att driva hållbar utveckling. Trots det används miljömärkningar i endast omkring sex procent av upphandlingarna i dag.

Det är ett stort missat tillfälle – både för miljön och för effektiviteten i offentlig sektor, enligt Mathias Sylvan, jurist och författare till rapporten.

En alltför snäv tolkning av det så kallade anknytningskravet i LOU – alltså kravet på att upphandlingskrav ska ha en tydlig koppling till det som köps in – kan ha lagt krokben för möjligheten att använda miljömärkningar fullt ut i offentlig upphandling.

Rapporten ”Krav på märkning i offentlig upphandling” reder ut rättsläget och visar på att EU:s upphandlingsdirektiv och lagen om offentlig upphandling (LOU) ger tydligt stöd för att använda miljömärkningar både som tilldelningskriterier och villkor för fullgörande av kontrakt. Det är något som varit möjligt sedan ett decennium tillbaka men i Sverige har den möjligheten inte nyttjats.

Mathias Sylvan, jurist och författare till rapporten.

Mathias Sylvan, jurist och författare till rapporten.

– Upphandlande organisationer ges här ett tydligt rättsligt stöd för att ställa krav på miljömärkningar som en del av upphandlingen. Det blir enklare både att ställa krav och att följa upp att de verkligen uppfylls, vilket sparar resurser för både upphandlare och leverantörer, säger Mathias Sylvan.

Att hänvisa till etablerade och oberoende miljömärkningar innebär praktiska fördelar. Det förenklar uppföljningen, minskar den administrativa bördan och säkerställer att miljökraven vilar på vetenskaplig grund.

– Vi uppmanar offentliga inköpare att fortsätta ställa miljökrav, för det är bråttom. Klimathotet, förorening av miljön och utarmning av den biologiska mångfalden pågår för fullt. Våra offentliga pengar bör premiera de företag som är bäst på att minska sina produkters miljöbelastning, säger Sofie E Munteanu, chef för Bra Miljöval, Naturskyddsföreningen.

– Miljömärkning är ett effektivt verktyg för att nå miljö- och klimatmål och rapporten klargör att det är lagtekniskt möjligt. Offentliga inköp spelar en viktig roll för att skynda på omställningen till en mer hållbar framtid, säger Anna Linusson, vd för Miljömärkning Sverige (Svanen och EU Ecolabel).

Sammantaget pekar rapporten på att det finns stor potential att öka användningen av miljömärkningar i offentlig upphandling – något som gynnar såväl miljön som ekonomin.

Läs mer: Juridik

Ann-Louise Larsson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Juridisk rapport om miljömärkning i upphandlingJuridisk rapport om miljömärkning i upphandling
Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkasFörtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantagetFörslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Inga krav som inte uttryckligen följer dokumentInga krav som inte uttryckligen följer dokument
Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift

Nytt från Upphandling24

  • Till försvar för LOV
  • Stora ratar hemtjänst-LOV
  • ”Från pärm till skärm”
  • Bolt i egen prisklass
  • Svaga leverantörer får nobben
  • Så skapades intresse för inköp
  • När skattekontot visar leverantörsproblem

Kommentarer från läsarna

Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…

Senaste inläggen

  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler