Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling

JuridikOberoende miljömärkningar kan användas fullt ut i offentlig upphandling, konstaterar Miljömärkning Sverige och Naturskyddsföreningen i en ny juridisk rapport.

| 2025-06-10
Den nya rapporten ”Krav på märkning i offentlig upphandling” visar att EU:s upphandlingsdirektiv och lagen om offentlig upphandling (LOU) ger tydligt stöd för att använda miljömärkningar både som tilldelningskriterier och villkor för fullgörande av kontrakt.

Att använda miljömärkning som konkreta krav är helt i linje med EU:s upphandlingsdirektiv och ger upphandlande organisationer ett kraftfullt och resurseffektivt verktyg för att säkerställa miljö- och hållbarhetshänsyn.

Varje år köper offentlig sektor i Sverige varor och tjänster för över 920 miljarder kronor – mer än en sjättedel av BNP. Det gör offentlig upphandling till ett av samhällets viktigaste verktyg för att driva hållbar utveckling. Trots det används miljömärkningar i endast omkring sex procent av upphandlingarna i dag.

Det är ett stort missat tillfälle – både för miljön och för effektiviteten i offentlig sektor, enligt Mathias Sylvan, jurist och författare till rapporten.

En alltför snäv tolkning av det så kallade anknytningskravet i LOU – alltså kravet på att upphandlingskrav ska ha en tydlig koppling till det som köps in – kan ha lagt krokben för möjligheten att använda miljömärkningar fullt ut i offentlig upphandling.

Rapporten ”Krav på märkning i offentlig upphandling” reder ut rättsläget och visar på att EU:s upphandlingsdirektiv och lagen om offentlig upphandling (LOU) ger tydligt stöd för att använda miljömärkningar både som tilldelningskriterier och villkor för fullgörande av kontrakt. Det är något som varit möjligt sedan ett decennium tillbaka men i Sverige har den möjligheten inte nyttjats.

Mathias Sylvan, jurist och författare till rapporten.

Mathias Sylvan, jurist och författare till rapporten.

– Upphandlande organisationer ges här ett tydligt rättsligt stöd för att ställa krav på miljömärkningar som en del av upphandlingen. Det blir enklare både att ställa krav och att följa upp att de verkligen uppfylls, vilket sparar resurser för både upphandlare och leverantörer, säger Mathias Sylvan.

Att hänvisa till etablerade och oberoende miljömärkningar innebär praktiska fördelar. Det förenklar uppföljningen, minskar den administrativa bördan och säkerställer att miljökraven vilar på vetenskaplig grund.

– Vi uppmanar offentliga inköpare att fortsätta ställa miljökrav, för det är bråttom. Klimathotet, förorening av miljön och utarmning av den biologiska mångfalden pågår för fullt. Våra offentliga pengar bör premiera de företag som är bäst på att minska sina produkters miljöbelastning, säger Sofie E Munteanu, chef för Bra Miljöval, Naturskyddsföreningen.

– Miljömärkning är ett effektivt verktyg för att nå miljö- och klimatmål och rapporten klargör att det är lagtekniskt möjligt. Offentliga inköp spelar en viktig roll för att skynda på omställningen till en mer hållbar framtid, säger Anna Linusson, vd för Miljömärkning Sverige (Svanen och EU Ecolabel).

Sammantaget pekar rapporten på att det finns stor potential att öka användningen av miljömärkningar i offentlig upphandling – något som gynnar såväl miljön som ekonomin.

Läs mer: Juridik

Ann-Louise Larsson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Ansvarig kategoristyrning till Koncernstab inköp och ekonomistyrning i Malmö

  • Upphandlings-och avtalsjurist inom it och digitalisering till Stockholms stad
Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandlingKoncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras omAllt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Björn : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Kammarrätten i Göteborg säger en sak i mål nummer 3025-20 och Jönköping säger något annat. Kan de inte prata ihop…
Richard : Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Hej, Skulle ni kunna utveckla varför det eventuellt inte föreligger en skyldighet för den upphandlande myndigheten att enligt 12 kap.…
Torsten : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Olyckligt dom. Om en anbudsgivare har angivit t ex "mars 2024", så menar domstolen att det är fel eftersom det…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Det nämns inte i artikeln men i kammarrätten anger en domare skiljaktig mening vilken ändå är ger en intressant synvinkel:…
Björn : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Domstolen konstaterar helt väntat att förfarandet inte kan ändras under upphandlingens gång. Så det var det. Sedan ska avtal tilldelas…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Och här är domen från förvaltningsrätten https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141445_4881-24%205660-24.pdf
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Länken hänvisar till annat mål än det som artikeln avser. Rätt mål finner ni här https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141716_5355-25%205356-25.pdf
LII : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
Gissningsvis punkt 20 i domen....
LXV : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
"Vår uppfattning är att skälet till att underleverantörerna generellt skulle hanteras i enlighet med artikel 63 är att den upphandlande…
Undrande upphandlare : GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
En sak jag har svårt att förstå är varför förhandlat förfarande egentligen måste vara ett tvåstegsförfarande. Det går alldeles ypperligt…

Senaste inläggen

  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
  • Intresse av att konkurrera om avtal vid ogiltighetstalan
  • Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
  • Skaderekvisitet uppfyllt – trots bristande kravuppfyllelse

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 november
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026