Försörjningsberedskapen ska stärkas

Utredningen SOU 2023:50 – En modell för svensk försörjningsberedskap föreslår bland annat att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska ansvara för en nationellt samordnande funktionen för försörjningsberedskap.

Bakgrund
Den 2 september 2021 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som fick uppdraget att analysera och föreslå en funktion med ansvar för nationell samordning av försörjningsberedskapen samt utreda principer och former för finansiering av försörjningsberedskapen.

Den 30 augusti presenterade utredningen sitt betänkande. I betänkandet ges flera förslag på hur försörjningsberedskapen kan stärkas. I ett pressmeddelande på regeringens hemsida belyser utredningen, mot bakgrund av situationen i Ukraina, vikten av ett snabbt tempo i beredningen av utredningens förslag. Betänkandet ligger nu ute på remiss och den 31 december ska remissinstanserna inkomma med sina remissvar.

Utredningens förslag
Syftet med utredningen har varit att säkra den svenska försörjningen, både vad gäller den militära och civila delen. För att uppnå detta förslås flera åtgärder för att stärka försörjningsberedskapen.

MSB föreslås få ansvaret
Utredaren föreslår att MSB ska få det huvudsakliga ansvaret för samordningen av försörjningsberedskapen. I uppdraget ingår bland annat att:

• ta fram en nationell försörjningsanalys,
• vara kontaktpunkt dit företag kan vända sig för att få information eller vägledning om var de kan få information, och
• beredskapslagra

Den nationella försörjningsanalysen ska ge en bild av samhällets behov av och tillgång till försörjningsviktiga varor och tjänster. Den nationella försörjningsanalysen ska baseras på försörjningsanalyser som de sektorsansvariga myndigheterna har i uppdrag att ta fram, men den ska även omfatta sådana varor som inte ingår i någon annan myndighets ansvarsområde.

I utredningen framhålls att även om det är staten som har det yttersta ansvaret för att planera och skapa beredskap i samhället, så är mycket av den verksamhet som bedrivs i kommuner, regioner och företag avgörande för att upprätthålla grundläggande funktioner i samhället.

Försörjningsberedskapen omfattar därför både offentlig som privat verksamhet.

I syfte att förenkla för näringslivets föreslås att MSB ska tillhandahålla en kontaktpunkt dit näringslivet kan vända sig för att få information. I de fall MSB inte själv har information ska myndigheten kunna vägleda företagen till rätt myndighet.

Utredningen understryker också behovet av att beredskapslagra varor. I de fall varorna faller inom ramen för en beredskapsmyndighets ansvarsområde ska den myndigheten ansvara för beredskapslagringen av varorna. När det finns behov av lagring av varor som inte går att koppla till en särskild beredskapsmyndighet är det i stället MSB som har ansvar för att upprätta statliga beredskapslager för sådana varor.

Vidare föreslås även att MSB ska få beredskapslagra åt andra beredskapsmyndigheter. Det är dock fortsatt den ansvariga beredskapsmyndigheten som ska bära ansvaret, och kostnaden för lagringen, varför MSB föreslås kunna ta ut avgifter för sådan uppdragsverksamhet.

Beredskapsmyndigheterna ska ta fram behovsanalyser
Den nationella försörjningsanalysen grundar sig i de olika sektorsansvariga myndigheternas försörjningsanalyser, vilka i sin tur grundar sig på beredskapsmyndigheternas behovsanalyser. Ett inledande steg i arbetet med försörjningsanalyserna är därmed att respektive beredskapsmyndighet tar fram behovsanalyser. Dessa analyser ska omfatta identifiering av dels försörjningsviktiga varor och tjänster, dels vilka företag som bedriver samhällsviktig eller totalförsvarsviktig verksamhet.

Utredningen föreslår att arbetet med försörjnings- och behovsanalyser ska följa den myndighetsstruktur för samhällets krisberedskap och civilt försvar som gäller sedan den1 oktober 2022, men begränsas till de sex sektorer som bedöms vara av särskild vikt för försörjningsberedskapen. Dessa sektorer är:

• Elektroniska kommunikationer och post,
• Energiförsörjning,
• Finansiella tjänster,
• Hälsa, vård och omsorg,
• Livsmedelsförsörjning och dricksvatten,
• Transporter

Det är beredskapsmyndigheterna inom respektive sektor som har i uppdrag att ta fram behovsanalyser för att sedan rapportera dem till sektorsansvarig myndighet. Dessa har sedan ett ansvar för att ta fram försörjningsanalyser för sin beredskapssektor.

Försörjningsanalys
Försörjningsanalyserna utgör grunden för den nationella försörjningsanalysen. Syftet med försörjningsanalyserna är att ge en bild av Sveriges försörjningsförmåga i händelse av kris eller krig och grundar sig i beredskapsmyndigheternas behovsanalyser.

När sektorsansvariga myndigheter fått in behovsanalyser från respektive beredskapsmyndighet ska dessa ställas mot tillgången till de identifierade försörjningsviktiga varorna och tjänsterna, för att därefter kunna dra slutsatser om det finns behov av åtgärder.

Utifrån försörjningsanalysen kan beslut fattas om vissa varor behöver beredskapslagras eller om varorna är lämpliga för att producera vid krissituationer och om det i så fall är möjligt att förbereda en omställning till sådan produktion.

Upphandlingsmyndighetens nya roll
Upphandling av varor och tjänster framhävs i utredningen som en central del i stärkandet av försörjningsberedskapen. För att bistå myndigheter med upphandlingsstöd i frågor som rör krisberedskap- och totalförsvarsaspekter föreslås Upphandlingsmyndighetens instruktion utökas till att även omfatta sådant stöd. Upphandlingsstödet ska dessutom omfatta råd kring beredskapskrav i upphandlingar samt utformningen av beredskapsklausuler i avtal.

Avslutande kommentar
På grund av det förändrade omvärldsläget har Sverige i dag ett stort behov av att snabbt öka motståndskraften i alla delar av samhället. Försörjningsberedskapen är endast en del av arbetet med återuppbyggnaden av det civila försvaret.

Även om ansvaret för försörjningsberedskapen främst ligger på staten, så bär samhällets alla aktörer ansvaret för uppbyggnaden av det civila försvaret. Alla aktörer inom det civila försvaret, oavsett om det handlar om kommuner, regioner eller näringsliv, har ett omfattande arbete framför sig och alla förväntas bidra på det sätt som går.

Erik Olsson
Johanna Palm
Advokatfirman Kahn Pedersen