Vad skiljer lägsta pris från ekonomiskt mest fördelaktiga anbud?

Vad innebär det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet enligt de nya upphandlingsreglerna? Joakim Lavér reder ut begreppen.

Fråga från läsare: När det gäller anbud, vad betyder rent konkret den överordnade tilldelningsgrunden ”ekonomiskt mest fördelaktiga”? Finns det incitament eller någon form av påtryckning i den nya lagen för att den upphandlande myndigheten ska välja detta kriterium när fortfarande lägsta pris finns som ett alternativ?

Joakim Lavér svarar: Enligt de nya reglerna som införs genom 2014 års upphandlingsdirektiv ska en tilldelning baseras på ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet”. Här måste man vara uppmärksam på att begreppet ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet” har getts en annan betydelse i 2014 års direktiv jämfört med den definition som begreppet har i nuvarande upphandlingslagstiftning. Begreppet ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet”, i den betydelse som det har i den nuvarande upphandlingslagstiftningen, ersätts i de nya reglerna med begreppet ”bästa förhållandet mellan pris och kvalitet” för att undvika begreppsförvirring.

Går att ställa krav på kvalitet

Vad som är ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet” enligt 2014 års upphandlingsdirektiv ska avgöras ur den upphandlande myndighetens synvinkel på grundval av (lägsta) pris, kostnad eller det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Även 2014 års upphandlingsdirektiv medger alltså att kontrakt tilldelas enbart på grundval av (lägsta) pris. I lagrådsremissen som regeringen lämnade över till lagrådet i juni 2015 understryks dock att en utvärdering på grundval av pris inte innebär att det inte kan ställas några krav på kvaliteten på det som ska upphandlas. Tvärtom är det möjligt att ställa höga krav på kvalitet i form av obligatoriska krav, även när avsikten är att endast utvärdera priset. Enligt lagrådsremissen innebär alltså en utvärdering på grundval av pris inte i sig att myndigheten behöver bortse från kvalitetsaspekterna.

Priset får fortfarande avgöra

Det finns dock inget uttryckligt incitament i förslaget till den nya lagen för att den upphandlande myndigheten ska välja tilldelningsgrunden ”bästa förhållandet mellan pris och kvalitet” i stället för att basera utvärderingen av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet enbart på pris. Det kan i detta sammanhang noteras att en medlemsstat enligt 2014 års direktiv kan välja att inte tillåta att enbart pris eller kostnad används som tilldelningskriterium. Nu har det ju inte kommit någon proposition ännu men, baserat på vad som sägs i lagrådsremissen, ser det ut som om Sverige inte kommer att införa någon sådan begränsning i de nya upphandlingsreglerna eftersom priset är den oftast använda tilldelningsgrunden vid svenska upphandlingar.

Joakim Lavér
Joakim Lavér

Om Joakim Lavér

Advokat och partner på Hannes Snellman Advokatbyrå. Ansvarig för Hannes Snellmans upphandlings­verksamhet i Stockholm. Har arbetat med upphandlingsfrågor allt sedan Sveriges EU-inträde och biträder såväl upphandlande myndigheter som leverantörer i tvister och med upphandlingsrättslig rådgivning. Tycker om utmaningar och sätter alltid klientens intresse i främsta rummet. Stolt pappa till tre barn. Spelar gärna golf och gillar att gå på fotboll och hockey.

Kommentatorerna ansvarar för sina egna inlägg

En reaktion på ”Vad skiljer lägsta pris från ekonomiskt mest fördelaktiga anbud?

  1. Tack, den är en allt för utbredd missuppfattning att lägsta pris innebär att kvalitetskrav ej ställts. I själva verket har en lägsta-pris upphandling ofta högt ställda krav, där man inte är intresserad av att tumma på kvalitén och där en lägre kvalité inte kan vägas upp med ett lägre pris.

Lämna ett svar till Sofie Arebom Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *