Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Effektivitet – aspekt som förbises

ExpertkommentarEffektiva inköp är viktigt för en hållbar och effektiv offentlig förvaltning. När inköp görs på ett effektivt sätt kan de uppnå flera mål, inte minst maximera värdet av skattemedlen och främja konkurrens och innovation, skriver Magnus Johansson, Företagarna. Han noterar att Sverige saknar en effektivitetstillsyn.

| 2024-02-29
Inköpsrådets expert Magnus Johansson på Företagarna.

Låt oss börja med att konstatera att i Sverige har vi ingen övergripande effektivitetstillsyn över var våra offentliga inköpsmedel hamnar, och till vad. Nuvarande tillsynsordning fokuserar i stället på hur, det vill säga att vi säkerställer att de olika konkurrensutsättningarna går rätt till.

Men missar vi inte en viktig aspekt här? Lika viktigt som att de offentliga affärerna synliggörs och konkurrensutsätts enligt konstens alla regler borde även själva effektiviteten vara, om inte viktigare.

Varken Konkurrensverkets tillsynsverksamhet över den offentliga upphandlingen samt möjligheten att begära överprövning för leverantörer inrymmer inte frågor kring effektivitet i offentliga inköp.

Visst kan ett särskilt dåligt inköp komma i fokus för sådana prövningar, men det måste hängas upp på en eller flera regelöverträdelser enligt upphandlingslagarna.

Vi har en förvaltningsmodell i Sverige med 3 800 olika upphandlande organisationer. En spretig massa med olika förutsättningar och olika inköpsbehov.

En viktig pusselbit i någon form av effektivitetstillsyn är förstås transparens. Transparens i form av att synliggöra de offentliga inköpen – inklusive direktupphandlingar – och en transparens i att kunna följa hela värdekedjan från annonsering till levererat behov.

Detta behov täcker förstås även leverantörer och fakturainformation där initiativ att publicera sådana uppgifter i öppna data välkomnas. Genom en heltäckande transparens skyddar vi inte bara skattemedlen från att hamna i fel händer, utan vi ser till att de offentliga inköpen verkligen når sin fulla potential.

879 miljarder tänker man då. Hur ska alla dessa skattemedel kunna kontrolleras? Ja, någonstans borde vi kunna börja. Jag följer med spänning entreprenören Jens Nylanders arbete med att utveckla analysverktyget Ormeo där möjlighet ges att kunna granska Sveriges kommuners betalningar till leverantörer av olika slag.

AI är här för att stanna och med rätta system och algoritmer kan vi lära oss en hel del kring de offentliga inköpen. Men låt oss inte stanna här utan ta det vidare till att även de offentliga beställarna måste ta större ansvar i att bli bättre på att öka insynen och transparensen i de offentliga inköpen – inte minst ur ett skattebetalarperspektiv.

Visst kan intresserade begära ut allmänna handlingar och via den vägen försöka ta reda på fakta, men det känns inte särskilt effektivt och är tidskrävande både för den som begär ut som för den upphandlande organisation som lämnar ut handlingarna.

Företagarna gjorde själva ett initiativ att synliggöra kommuners inköp i en rapport från 2021 och liknande initiativ har tagits från andra näringslivsorganisationer. Det beklämmande i den rapporteringen är att vissa kommuner inte kan/vill lämnar ut sina inköpsuppgifter. Snacka om att backa in i framtiden i den alltmer digitaliserade värld vi lever i.

Med transparens kommer tillit, och med tillit ökar intresset från leverantörer att leverera till det offentliga. Vi är helt klart något på spåren och detta kan vara en betydande pusselbit för att öka attraktivitetskraften till offentliga affärer!

Magnus Johansson
Företagarna

 

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Effektivitet – aspekt som förbises”

  1. Richard skriver:
    2024-03-05 kl. 08:55

    Intressant att få höra vem som ska stå för denna tillsyn och som har kompetens att avgöra vad som effektivt i varje enskilt fall och för varje enskild upphandlande myndighet.
    Man kan läsa i artikeln att ”värdekedjan” ska vara transparant från annonsering till levererat behov. För affären så är det bara halva värdekedjan. Det viktigaste sker innan annonsering, i förstudien, marknadsanalysen och behovsanalysen. Det är omöjligt att mäta effektivitet med bara en parameter, i artikelns fall utfallet. Man måste även väga in vad UM matar in i form av ambitioner, mål och strategier.
    Man kan standardisera processen men man kan inte standardisera förarbetet eftersom varje upphandling är unik. Den dagen upphandlingarna slutar vara unika kommer vi överösas av dåliga affärer.
    Många inköp görs inte enligt gällande regler, villkor och lagar och dessa behöver tas tag i. Men att mäta ett inköps effektivitet kräver att man har koll på hela kedjan från ax till limpa.

    Svara

Lämna ett svar till Richard Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Magnus Johansson

Magnus Johansson är jurist och jobbar som konkurrens- och upphandlingsexpert på Företagarna, Sveriges största företagarorganisation.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Skada inte styrkt vid hävt ramavtalSkada inte styrkt vid hävt ramavtal
Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen