Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Första gången HFD behandlar begreppet offentligt styrt organ i LOU – definitionen av upphandlande myndighet och vem som är skyldig att tillämpa LOU

Högsta förvaltningsdomstolen, 1970-01-01, 884-15

Det av staten helägda bolagets föremål för verksamheten är att äga, utveckla och förvalta fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Bolaget ska också verka för en långsiktigt hållbar utveckling av universitets- och högskoleområden.

Det var i målet ostridigt att bolaget tillgodoser ett behov i det allmännas intresse, vilket är ett av kriterierna för att betraktas som ett offentligt styrt organ. Vidare var kriteriet avseende ”statlig kontroll” uppfyllt eftersom staten genom bolagsstämman utser styrelsen i bolaget.

Frågan i målet var om behovet bolaget tillgodoser är av industriell eller kommersiell karaktär.  Om så skulle vara fallet är inte samtliga kriterier för vad som är att betrakta som ett offentligt styrt organ uppfyllda.

Bolagets uppfattning var att behovet det tillgodosåg var av kommersiell karaktär varför bolaget inte var ett offentligt styrt organ och därmed inte heller en upphandlande myndighet som var skyldig att tillämpa LOU i sina inköp.

Högsta förvaltningsdomstolen slår i domen bland annat fast att bolaget inte kan anses verka under normala marknadsmässiga villkor eftersom det inte verkade på en marknad med en utvecklad konkurrens. I den bedömningen slår HFD fast att såväl bolagets höga andel av innehav på marknaden för fastigheter för högre utbildning och forskning, som markens attraktiva läge på campusområdena måste beaktas.

Sammanfattningsvis konstaterar HFD:
”Med hänsyn till att verksamheten inte kan anses bedriven på en marknad med utvecklad konkurrens, att bolagets motparter är statliga myndigheter och att verksamheten har en mycket fördelaktig riskprofil, har det ingen avgörande betydelse att bolaget formellt sett självt står den ekonomiska risken för verksamheten eller att den inte är offentligt finansierad. Det behov som [bolaget] tillgodoser är därför inte av industriell eller kommersiell karaktär.”

HFD fann därmed att bolaget utgör ett offentligt styrt organ som är att jämställa med en upphandlande myndighet vid tillämpningen av LOU. LOU ska tillämpas på bolagets inköp. Eftersom detta inte skett vid inköpet i fråga skulle upphandlingsavgift påföras.

Anna Ulfsdotter Forssell

Lediga jobb

Inköpsdirektör till Locum

Sida söker chef till enheten för upphandling och inköp

IVO söker upphandlare

Upphandlingsjurist till PTS

FOI söker inköpare till Linköping eller Kista

Upphandlare till myndigheten för tillgängliga medier

  • Inköpsdirektör till Locum
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Del 2:  Så får man kategoristyrning att hända i verklighetenDel 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymmeUpphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Torsten : Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Väldigt bra förslag! Att skrivningarna om olämpliga och oacceptabla anbud i lagtexten är i det närmaste obegripliga borde föranleda att…
Erik R : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att kontroll är avgörande. Ingen vill se oseriösa aktörer eller organiserad brottslighet i välfärden. Men rädslan…
LXV : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Faktum är dock att DIS har utvecklats till ett kryphål, lite som konsultmäklaravtalen, till största del tack vare Konkurrensverkets bedrövliga…
Ola Johansson Källén : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Man bör beakta kostnaden för den överetablering som ofta följer efter att en auktorisation införts. Det tar tid för marknaden…
upphandlar1 : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Det har blivit ganska vanligt att beskriva dynamiska inköpssystem som ett kryphål i LOU. Kritiken utgår ofta från verkliga problem…
Maria : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Mycket intressant dom, hoppas att frågan går upp till HFD.
Björn : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Den grundläggande fråga man borde ställa sig är hur det kom sig att DIS har utvecklats till det monster det…
David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…
LXV : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Helt rätt, Fredrik! Man får alltid gå tillbaka till grundkravet och dess syfte, som i detta fall torde handla om…

Senaste inläggen

  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026