EU-domstolen slår fast att ett offentligt kontrakt inte föreligger om en myndighet inrättar ett system för avtal som är öppet för alla leverantörer som uppfyller kraven, där villkoren i avtalen är de samma för alla leverantörer, där myndigheten inte gör något val mellan leverantörer och där alla leverantörer har möjlighet att ansluta sig till systemet under hela dess giltighetstid.
I detta fall från läkemedelsbranschen gjordes valet av leverantör i ett senare skede och då av farmaceuten eller patienten.
Om ett sådant auktorisationssystem är av gränsöverskridande intresse ska det utformas och genomföras på ett sätt som är förenligt med de grundläggande reglerna i EUF-fördraget, särskilt principerna om icke-diskriminering, likabehandling och transparens. Det sistnämnda innebar att systemet i fråga behövde offentliggöras så att alla potentiellt intresserade leverantörer får vetskap om hur förfarandet går till och vad som kännetecknar det.