Användningen av Statens inköpscentrals ramavtal ökade i fjol, mätt i termer av omsättning, till 13,4 miljarder kronor. Det är en ökning med mer än 1,5 miljarder kronor sedan år 2014. Enligt Kammarkollegiets årsredovisning har omsättningsökningen varit störst inom områden som IT-driftstjänster, programvaror och tjänster samt teknisk utrustning.
Köplusten har medfört att inköpscentralens intäkter, som betalas av ramavtalsleverantörerna baserat på omsättningen i deras ramavtal, har skjutit i höjden. Kostnaderna har visserligen också ökat, men ett balanserat resultat på 31,6 miljoner kronor gör att de administrativa avgifterna ska ses över under våren.
År 2013 sänktes den administrativa avgiften för nya ramavtal från maximalt 1,0 procent till maximalt 0,7 procent. Detta till trots har intäkterna ökat.
Fjolåret var på många sätt ett rekordår för Statens inköpscentral. Sammanlagt avslutades 21 upphandlingar, tre med förenklat förfarande och 18 med öppet förfarande. Totalt inkom 2 143 anbud, varav 37 procent (797 stycken) från företag med upp till 49 anställda.
Årsredovisningen skvallrar om en närmast osannolik ökning av antalet tecknade ramavtal jämfört med år 2014. Fjolårssiffran hamnade på 1 209 stycken, att jämföra med endast 258 stycken år 2014.
Den kraftiga ökningen av antalet tecknande ramavtal, liksom det stora antalet anbud, har en förklaring. Den beror på att flera upphandlingar inom hotell och konferens, som alltid resulterar i många ramavtal, avslutades under 2015.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer