Ramavtal ger kronofogden mer att göra

Under senhösten har SVT Uppdrag granskning undersökt varför antalet obetalda räkningar som skickas vidare till Kronofogden ökat markant första halvåret 2018. I synnerhet landstingen har skickat långt fler ansökningar om betalningsföreläggande än tidigare.

Svaret på frågan verkar vara – ett av SKL Kommentus Inköpscentrals ramavtal. Den modell som avtalet Inkassotjänster 2014 bygger på har en baksida:

– I affärsmodellen finns incitament som riskerar att driva fler ärenden från kommuner och regioner till inkassobolagen och vidare från inkassobolagen till Kronofogden, bekräftar Olof Molander, affärsområdeschef vid SKI.

Flera av de exempel som tas upp i programmet rör skulder som är betalda, men där förhållandevis små påminnelseavgifter och dröjsmålsräntor ligger kvar.

SKI poängterar att ramavtalet, som gäller ytterligare ett år, möjliggör för avropande kommuner och regioner att reglera hur den här typen av skulder ska hanteras. Det kan handla om att sätta tids- och beloppsgränser på ärenden som inkassobolaget får skicka vidare till Kronofogden.

Olof Molander beklagar att informationen om detta inte har varit tillräcklig.

– Vi har brustit i vår kommunikation och inte varit tillräckligt tydliga med vilka möjligheter som finns att faktiskt anpassa flödet av ärenden till inkasso och det är olyckligt.

Inköpscentralen har initierat en dialog med förstahandsrankade leverantören Intrum och kunder för att komma fram hur avtalet tillämpas. Kronofogdemyndigheten och andra aktörer på marknaden kommer att kontaktas i arbetet med en eventuell ny upphandling under våren.

– Vi har också påbörjat arbetet med att se över våra rutiner för avtalsuppföljning för att säkra att våra avtal inte får negativa effekter för enskilda individer, säger Olof Molander.

Fredrik Backman, vd för Intrum Sverige, förnekar att avtalets konstruktion har påverkat hanteringen av de ärenden som skickats till bolaget:

– Vi har inget ekonomiskt intresse att ansöka om betalningsföreläggande för personer som saknar betalningsförmåga, eftersom delar av den kostnad som Kronofogden tar ut vid en sådan ansökan bekostas av oss i de fall där betalningsförmåga saknas.