Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Kritiserar höjd direktupphandlingsgräns

Den höjda direktupphandlingsgränsen kritiseras i en färsk ESO-rapport. Författaren Per Molander ser uppjusteringen som en eftergift åt landets kommuner.

| 2017-04-20

Offentlig sektor av idag ser helt annorlunda ut än för 30 år sedan. I strävan efter en effektivare verksamhet har bland annat områden som tidigare sköttes i offentlig regi övergått i privat regi.

Mot den bakgrunden hör upphandling till fokusområdena i den färska ESO-rapporten Dags för omprövning. Författaren Per Molander sammanfattar erfarenheter av de styrnings- och ledningsmetoder som införts på bland annat skolans, sjukvårdens och socialförsäkringens områden.

– Reformerna har inte infriat givna löften om höjd effektivitet, bättre kvalitet och sänkta totala utgifter säger han och slår fast att det därför är dags att ompröva de genomförda förändringarna.

I rapporten konstateras att en mer aktiv och konsekvent användning av offentlig upphandling kan leda till betydande besparingar. Samtidigt framskymtar en oro för att kostnaderna för uppföljning glöms bort.

Höjningen av direktupphandlingsgränsen hör till de förändringar som Per Molander ifrågasätter. Han anser att detta beslut har fattats utan strikt analys och som en eftergift åt ansvariga inom, framför allt, kommunal sektor som krävt ökat handlingsutrymme i det lokala beslutsfattandet.

I den offentliga debatten framställs offentlig upphandling inte sällan som en administrativt betungande procedur. Per Molander anser för sin del att komplexiteten ofta överdrivs. Däremot får bedömningen att upphandling är ett riskområde för korruption medhåll, detta eftersom att det ofta rör sig om stora pengar och med få personer inblandade i de avgörande besluten.

Den före detta generaldirektören Per Molander är en erfaren analytiker av frågor som rör politisk administration. Utöver arbete inom offentlig sektor har han skrivit ett flertal böcker om politik och filosofi. Mottagare av Svenska Akademiens essäpris år 2016.

Rapportutgivaren Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO), är en kommitté under Finansdepartementet. Uppdraget är att med oberoende studier bredda och fördjupa underlaget för samhällsekonomiska och finanspolitiska avgöranden.

Läs mer: DirektupphandlingKorruptionPraktisktSamhälle

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Kritiserar höjd direktupphandlingsgräns"

  1. Johan Almesjö skriver:
    2017-04-21 kl. 08:35

    Benägen att hålla med och vidhåller att krav på annonsering från 100 tkr kan motverka detta samtidigt som värde adderas i dessa affärer.
    Läge för omprövning av beslut?!

    Svara
  2. Viktor skriver:
    2017-04-21 kl. 13:06

    Direktupphandling är mer flexibel. En privatperson använder all tillgänglig information vid inköp, och gör helhetsbedömningar. Det går inte att ersätta en helhetsbedömning med en matematisk algoritm (som inom lou-upphandling). Svårigheter med offentlig upphandling är bl.a: De flesta myndigheter saknar kompetensen att beskriva upphandlingsföremålet. Man får inte efterfråga varumärken, samtidigt som det finns ”kvalitetsmärken”, och det är ytterst svårt att beskriva kvalitet i funktionella termer på ett meningsfullt sätt (med följden att lägst godtagbara standard vinner). Tilldelad leverantör anstränger sig inte för att vara tillmötesgående, agerar opportunistiskt (t.ex. försöker driva upp priser, som i strumpavtalet). Inom det privata måste leverantörer ständigt återvinna förtroende och ge det lilla extra, vid risk för att avtalet inte förlängs! Men allt detta förutsätter jag att Per Molander tittat på, annars vore det inte seriös forskning.

    Svara

Lämna ett svar till Johan Almesjö Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud