Socialt ansvarsfull offentlig upphandling kan – som en del i den goda affären – främja sysselsättningsmöjligheter, social integration och anständiga arbetsvillkor. Den så kallade Lissabonstrategin stakade ut att socialt ansvarsfull upphandling är i linje med EU:s strategiska mål om att vara en globalt konkurrenskraftig ekonomi med fler arbetstillfällen och social sammanhållning.
I EU-kommissionens vägledning har offentlig upphandling en nyckelroll som ett marknadsbaserat instrument för att uppnå tillväxt- och hållbaretsmålen i Europa 2020-strategin.
Sociala krav vid offentliga upphandlingar är en del av en större helhet, nämligen målet om hållbar utveckling. Det bygger på tre korrelerande perspektiv: det ekonomiska, sociala och ekologiska.
Följaktligen bör samtliga perspektiv inkorporeras i arbetet med hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling. Ponera att en affär sker till ett billigt pris, men till en hög social och ekologisk kostnad. Är den då att anses som en god affär?
Offentlig upphandling bör inte reduceras till enbart en förfarandelagstiftning. Upphandlingar kan användas som ett strategiskt styrmedel där det offentliga kan ställa hållbarhetskrav i egenskap av marknadsaktör.
Offentlig upphandling är en skattefinansierad verksamhet vilket medför att det offentliga ska hushålla med resurserna och göra affärsmässiga upphandlingar som gynnar samhälleliga mål. Detta finns det flera goda exempel på.
Ta till exempel området Gårdsten strax utanför Göteborg. När det kommunala bostadsbolaget Gårdstensbostäder bildades år 1997 var området kraftigt eftersatt. Gårdstensbostäder har genom ett långsiktigt och systematiskt arbete med bland annat sysselsättningsfrämjande sociala upphandlingar visat att det är möjligt att skapa jobb, trygghet och framtidstro i ett miljonprogramsområde.
I rapporten ”Affären Gårdsten” har Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH i Stockholm, utrett de ekonomiska aspekterna med samhällsbygget Gårdsten. I rapporten konstateras att de sociala investeringarna i Gårdsten under en 15-årsperiod genererat en samhällsekonomisk vinst på 400 miljoner kronor. Dessutom har man uppnått en företagsekonomisk vinst.
Göteborgs stad har därmed fått en ekonomisk avkastning på sina investeringar.
Det finns många fler goda exempel i Malmö, Örebro, Stockholm, Halmstad och så vidare. Det är även vår erfarenhet att de privata företag som satt sig in i frågorna visar ett stort intresse för att medverka till en god samhällsutveckling.
Sociala krav ska alltid anpassas efter kontraktsvärde och kontraktföremål för att främja en sund konkurrens. Modiga upphandlare, leverantörsträffar, tydliga mål och väl genomförd uppföljning är centralt.