Känslorna kring ordet LOU är blandade. Många upplever det tyvärr som ett negativt ord. Jag har fått flera utläggningar om hur dåligt det är med offentlig upphandling, både från företagare och medborgare. Det är alltid lika trevligt att gå in i den diskussionen, så ta gärna upp det med mig om du och jag träffas någon gång!
Låt mig framhäva ett av lagens syften så kanske vi en gång för alla kan konstatera att det ändå är ganska bra med en lag som reglerar de offentliga inköpen. Den må vara byråkratisk och alltför fyrkantig, enligt en del. Trots detta är det bakomliggande syftet gott: Jag som medborgare får veta var mina skattepengar går, och hur kommunen jag bor i eller landstinget jag tillhör hanterar sina medel. Som många redan vet är alltså syftet med LOU bland annat att skattemedlen används effektivt. När jag inleder en diskussion kring offentlig upphandling med det brukar den mjukna något i sin inställning.
Att lagen är stelbent kan jag ibland känna igen mig i, men jag vägrar skylla dåliga affärer på lagen. LOU sätter en ram för att hålla ordning och reda, men inom ramen är det vi som arbetar med offentlig upphandling som sätter ribban för goda, eller i värsta fall dåliga affärer. Och det är ett ramverk som tillåter mycket, bara vi är smarta nog vid tillämpningen.
Öppnar för möjligheter
Glöm inte heller vilka möjligheter regleringen faktiskt ger oss. Med dess hjälp kan vi genomföra schyssta affärer och använda oss av inköpsstrategier som kan se till att vi uppnår politiskt satta mål eller andra samhälleliga angelägenheter. LOU hindrar inte heller offentliga myndigheter från att göra affärer med småföretag, vilket en del vill påstå. Det är återigen tillämpningen som sätter nivån för om småföretag utesluts från anbudslämning eller missgynnas i kravställningen. Det är alltså upp till oss upphandlare att se till att det undviks då i princip all konkurrens är bra konkurrens.
Min uppmaning till alla som arbetar med offentlig upphandling: Lyd juridiken, men låt dig inte hindras av den. Hitta en smart väg inom ramen, och kom ihåg: att gnälla är som att sitta i en gungstol – du har någonting att göra, men du tar dig inte framåt.