Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Så tacklas möjligt konkurrensbrott

Hur ska en anbudsgivare agera om det finns risk för begränsad, eller till och med snedvriden, konkurrens i en upphandling? Denna läsarfråga besvaras av Joakim Lavér – som reder ut vad som gäller både i nuvarande och kommande lagstiftning.

Fråga från läsare: Finns något i befintliga eller kommande lagar som förhindrar/reglerar att en upphandling fortgår om det föreligger överhängande risk för att brott mot konkurrenslagen förekommer? Snedvriden konkurrens kan ju betyda att fullgoda leverantörer inte kan lämna in ett anbud som uppfyller skallkraven och att upphandlarna därmed inte heller får den bästa leverantören. Är den enda möjligheten för en leverantör i denna sits att överklaga efter det att tilldelning skett, vilket spontant känns som lite sent?

Joakim Lavér svarar: Olika former av konkurrenshinder är inte helt ovanliga på marknader där privata leverantörer säljer till det offentliga. Vissa konkurrenshinder kan vara så att säga ”inneboende” och uppstå på naturlig väg, till exempel genom geografiska avstånd eller genom höga inträdesbarriärer på en viss marknad. Andra hinder kan däremot uppstå genom att en upphandlande myndighet eller enhet uppställer krav som begränsar eller till och med snedvrider konkurrensen.

I nuvarande LOU (2007:1091) och LUF (2007:1092) finns det inga uttryckliga bestämmelser som tar sikte på åtgärder som en upphandlande myndighet eller enhet vidtar som snedvrider konkurrensen.

Däremot måste de krav som en upphandlande myndighet eller enhet ställer vara förenliga med de grundläggande principerna om bland annat likabehandling och proportionalitet, som kommer till uttryck i 1 kap. 9 § LOU respektive 1 kap. 24 § LUF. Principen om likabehandling torde i och för sig inte innebära någon skyldighet för en myndighet eller enhet att neutralisera inneboende konkurrenshinder på en marknad.

Däremot torde det inte vara förenligt med likabehandlingsprincipen att exempelvis aktivt vidta åtgärder eller ställa krav som hindrar eller snedvrider konkurrensen utan att det finns någon saklig och godtagbar koppling till det som upphandlas. Av proportionalitetsprincipen följer vidare bland annat att de negativa effekterna av en åtgärd eller ett krav inte får stå i missförhållande till syftet med åtgärden eller kravet.

Som utgångspunkt är det inte förenligt med konkurrenslagstiftningen att konkurrerande företag som på egen hand uppfyller de kvalificeringskrav som ställs i en upphandling samarbetar i den upphandlingen (genom exempelvis ett gemensamt anbud eller i en underleverantörskonstellation).

Ett krav som till exempel ”tvingar” in leverantörer i ett sådant samarbete för att kunna delta i upphandlingen skulle kunna strida mot de grundläggande principerna om likabehandling och proportionalitet. Ett annat exempel på en potentiell överträdelse kan vara om en upphandlande myndighet eller enhet uppställer ett krav på geografiskt avstånd eller ställer upp utvärderingskriterier som favoriserar vissa leverantörer utan att detta har någon sakligt godtagbar och relevant koppling till kontraktsföremålet.

När de nya lagarna (de nya lagarna om offentlig upphandling, upphandling inom försörjningssektorerna, och upphandling av koncessioner) träder i kraft föreslås det i lagrådsremissen en uttrycklig bestämmelse i respektive lag, innebärande att en upphandling inte får utformas i syfte att begränsa konkurrensen så att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas på ett otillbörligt sätt.

Denna bestämmelse torde dock inte innebära någon ändring av dagens rättsläge. En bedömning av tillåtligheten av ett krav som påverkar konkurrensen enligt de nya lagarna kommer således också att falla tillbaka på de grundläggande principerna.

Sammanfattningsvis får alltså en bedömning av tillåtligheten av ett krav som snedvrider konkurrensen och innebär en risk för överträdelse av konkurrenslagstiftningen göras utifrån de grundläggande principerna. Detta gäller såväl idag som när de nya upphandlingslagarna träder i kraft.

Enligt min uppfattning finns det en risk för att krav som leder till en snedvridning av konkurrensen och potentiella överträdelser av konkurrenslagstiftningen kan bedömas stå i strid med de grundläggande principerna om likabehandling och transparens.

Och så avslutningsvis över till frågeställarens sista fråga: En leverantör som överväger att överpröva en upphandling behöver inte vänta med att göra detta tills efter tilldelning. Leverantören kan initiera en överprövning under ett tidigare skede av upphandlingen om denne redan då upptäcker en potentiell brist eller överträdelse av upphandlingslagstiftningen.

Lediga jobb

Ansvarig kategoristyrning till Koncernstab inköp och ekonomistyrning i Malmö

  • Upphandlings-och avtalsjurist inom it och digitalisering till Stockholms stad
Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandlingKoncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras omAllt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Jon : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Startdatum för referensuppdragets genomförande är väl ändå ingen företagshemlighet. Det är väl uppgifter om själva kunden, kontaktpersoner hos kunden osv…
Zebastian : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Referensuppdrag*
Zebastian : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Hur fick den uteslutna leverantören reda på att de vinnande ej angett dagar, är inte regeringsuppdrag sekretessbelagda företagshemligheter?
Fia : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Riktigt dålig dom. Ett referensuppdrag är något som är genomfört/pågående och ett datum är därmed historiska fakta. Kravet är att…
David Sundgren : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Och sen får man fråga sig om anbudsgivaren ställt en fråga eller påtalat det oproportionerliga i kravet under anbudstiden. Om…
David Sundgren : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Har svårt att förstå varför dessa mål inte ramlar vidare i en proportionalitetsbedömning som faller ut till UHM:s nackdel. Hade…
David Sundgren : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Bra kommentar! "Alla tänkbara dagar i mars uppfyller kravet".
Björn : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Kammarrätten i Göteborg säger en sak i mål nummer 3025-20 och Jönköping säger något annat. Kan de inte prata ihop…
Richard : Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Hej, Skulle ni kunna utveckla varför det eventuellt inte föreligger en skyldighet för den upphandlande myndigheten att enligt 12 kap.…
Torsten : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Olyckligt dom. Om en anbudsgivare har angivit t ex "mars 2024", så menar domstolen att det är fel eftersom det…

Senaste inläggen

  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
  • Intresse av att konkurrera om avtal vid ogiltighetstalan
  • Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
  • Skaderekvisitet uppfyllt – trots bristande kravuppfyllelse

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 november
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026