Nya lagar ger kortare tidsfrister

Med de nya upphandlingslagarna har tidsfrister för vissa anbudsansökningar och anbud i upphandlingar förkortats. Ida-Maria Andersson och Linn Gulaker Olsen jämför minimifrister från tidigare och nya upphandlingslagar.

Den 1 januari 2017 trädde de nya upphandlingslagarna i kraft. En av de förändringar som de nya lagarna har fört med sig är förkortade tidsfrister för att lämna anbudsansökningar och anbud i upphandlingar över tröskelvärdena, det vill säga inom det direktivstyrda området. För upphandlingar under tröskelvärdet och utanför det direktivstyrda området har någon förändring avseende tidsfristen inte skett. Anbudsgivare ska alltjämt ges skälig tid att inkomma med anbudsansökningar och anbud.

Anbudsarbetet måste påbörjas i god tid för att hinna upprätta och lämna in ett så konkurrenskraftigt anbud som möjligt.

I de nya upphandlingslagarna, precis som för gamla LOU och LUF, skiljer tidsfristerna för lämnande av anbudsansökningar och anbud sig åt beroende på vilket upphandlingsförfarande som tillämpas. I denna artikel presenteras en sammanställning över de minimifrister i upphandlingar över tröskelvärdet som gällde enligt gamla LOU och LUF, till och med 31 december 2016 och de minimifrister som gäller enligt de nya upphandlingslagarna, från och med 1 januari 2017. Vi redogör också för vad de förkortade tidsfristerna för anbudsansökningar och anbud får för konsekvenser för dig som anbudsgivare.

Många leverantörer är verksamma både på den svenska offentliga marknaden och på marknader utomlands där offentlig upphandling följer direktiven från EU. Även i Norge har nya tidsfrister för lämnande av anbud och anbudsansökningar i offentliga upphandlingar införts från och med den 1 januari 2017. Vi har skrivit en liknande artikel avseende de nya minimifristerna i Norge som du hittar här.

Sammanställning minimifrister
I såväl gamla LOU och LUF som i de nya upphandlingslagarna finns bestämmelser om tidsfrister för att lämna anbudsansökningar samt anbud och för respektive förfarande anges det antalet dagar som gäller som utgångspunkt för minimifristerna.

Den första siffran i sammanställningen nedan visar utgångspunkterna för minimifristerna i respektive förfarande. Antal dagar att inkomma med anbudsansökningar och anbud kan förkortas om exempelvis upphandlande myndighet/enhet har använt sig av förhandsannonsering och/eller publicerat upphandlingen elektroniskt samt tillåter elektronisk anbudsinlämning. I sammanställningen nedan representerar siffran inom parentes minimifristen efter samtliga möjliga förkortningar.

LOU T.o.m. 31/12 2016 Fr.o.m. 1/1 2017
  Anbudsansökan Anbud Anbudsansökan Anbud
Öppet förfarande 52 (22) 35 (15)
Selektivt förfarande 37 (30) 40 (22) 30 30 (10)
Konkurrenspräglad dialog 37 (30) 30
Förhandlat förfarande med föregående annonsering 37 (30) 30 30 (10)
Innovationspartnerskap 30

 

LUF T.o.m. 31/12 2016 Fr.o.m. 1/1 2017
  Anbudsansökan Anbud Anbudsansökan Anbud
Öppet förfarande 52 (15) 35 (15)
Selektivt förfarande 37 (15) 24 (10) 15 10
Konkurrenspräglad dialog 15
Förhandlat förfarande med föregående annonsering 37 (15) 24 (10) 15 10
Innovationspartnerskap 15

 

LUK T.o.m. 31/12 2016 Fr.o.m. 1/1 2017
  Anbudsansökan Anbud Anbudsansökan Anbud
Upphandling av koncessioner 30 30 (17)


Konsekvenser för anbudsgivare
Som framgår av sammanställningen av minimifrister ovan har tidsfristerna för att inkomma med anbudsansökningar och anbud inom det direktivstyrda området enligt de nya upphandlingslagarna förkortats jämfört med de minimifrister som gällde enligt gamla LOU och LUF. Det ska också framhållas att tidsfristerna som anges i de nya upphandlingslagarna, i likhet med de tidsfrister som gällde enligt de gamla bestämmelserna, utgör minimifrister. Det finns även bestämmelser som kan medföra att de angivna minimifristerna ska förlängas, exempelvis för det fall anbudsgivare inte ges fri, direkt, fullständig och kostnadsfri tillgång till upphandlingsdokumenten.

De i upphandlingslagarna angivna minimifristerna kan, och bör enligt vår mening, följaktligen förlängas i vissa upphandlingar. Det är viktigt att upphandlande myndighet/enhet vid varje enskild upphandling gör en bedömning av upphandlingens omfattning och komplexitet för att avgöra hur lång tid anbudsgivarna behöver för att upprätta sina anbud. Vi vill även uppmana upphandlare att beakta att minimifristerna är just minimifrister och att använda dessa med försiktighet.

Med anledning av att anbudsansökan eller anbud som inkommer för sent, det vill säga efter sista anbudsdag, inte får beaktas eller prövas av upphandlande myndighet/enhet är det av största betydelse att anbudsgivare känner till att minimifristerna i många fall har förkortats. Detta eftersom det många gånger är ett tidspressat och krävande arbete att utarbeta och lämna ett vinnande anbud. För att öka chanserna att hinna upprätta och lämna in ett så konkurrenskraftigt anbud som möjligt måste anbudsarbetet påbörjas i god tid och genomföras på ett strukturerat och effektivt sätt. I nästa artikel ger vi våra bästa tips på hur ni som leverantörer kan effektivisera anbudsarbetet för att lämna era mest konkurrenskraftiga anbud inom de i många fall relativt korta tidsfristerna.

Ida-Maria Andersson
Jurist och anbuds­konsult på Tenders Sverige AB. Bistår dagligen leveran­törer med juridisk och strategisk rådgivning i anbuds- och över­pröv­nings­processer. Kunderna är verksamma inom många olika branscher och Ida-Maria arbetar därför med alla typer av offentliga upphandlingar. Hon har en affärsjuridisk masterexamen från Linköpings universitet och är särskilt intresserad av offentlig upphandling på grund av att området innefattar en mix av juridik, ekonomi och affärsmässighet. Ägnar fritiden åt styrketräning samt åt vänner och familj.
Ida-Maria Andersson
Konkurrensverket 4/7
Ida-Maria Andersson

Om Ida-Maria Andersson

Jurist och anbuds­konsult på Tenders Sverige AB. Bistår dagligen leveran­törer med juridisk och strategisk rådgivning i anbuds- och över­pröv­nings­processer. Kunderna är verksamma inom många olika branscher och Ida-Maria arbetar därför med alla typer av offentliga upphandlingar. Hon har en affärsjuridisk masterexamen från Linköpings universitet och är särskilt intresserad av offentlig upphandling på grund av att området innefattar en mix av juridik, ekonomi och affärsmässighet. Ägnar fritiden åt styrketräning samt åt vänner och familj.

2 reaktioner på ”Nya lagar ger kortare tidsfrister

  1. Efter att ha läst den föredömligt lättbegripliga artikeln (tack Ida och Linn!) kommer vi till det intressanta – hur ska anbudsgivare anpassa sig till ny verklighet? Redan idag upplevs anbudstiderna för korta av många leverantörer. Utvecklingen, att lagstiftaren, sannolikt utan att aldrig ha brottats med ett komplicerat förfrågningsunderlag, ändå väljer att kraftigt förkorta minimityider, ställer stora krav på upphandlaren och på leverantören.
    Hittills har det varit så, att minimitider har tillämpats i de allra flesta upphandlingar vi sett de senaste tjugo åren. Om de nya minimitiderna får samma genomslag kommer endast de väl förberedda och den nuvarande leverantören att ha en chans. I det perspektivet kan kortare anbudstider nog av många uppfattas som konkurrensbegränsande.
    Tenders är en av de aktörer som lämnar in flest anbud i Sverige. Vi har utarbetat metoder för att tillvarata varje dag av anbudstiden. Många av offentlighetens leverantörer har alldeles för långa och ostrukturerade anbuds- och beslutsprocesser. Dessa kommer att vara framtidens förlorare i anbudssammanhang om de inte tar hjälp av professionella konsulter för att effektivisera anbudsprocessen.

  2. Artikeln känns något vilseledande/ofullständig.

    Upphandlingar över trökselvärdet sker nästan uteslutande genom öppet förfarande enligt LOU. Att ange minifristen om 15 dagar utan att ange att förhansannonsen då måste ha legat ut i minst 35 dagar innan (alltså totalt minst 50 dagar) får artikeln att framstå som något skräckpropagerande i syfte att få leverantören att anlita den anbudskonsultbyrå som författaren arbetar på (en uppfattning som även föregående kommentar spär på och ger alltsammans ett annonsliknande intryck).

    Vidare kan jag inte utläsa någon information om ESPD och den mycket förenklade preliminära bevisningen som alla anbudsgivare vid direktivstyrda upphandlingar har rätt att ge in. Visst stämmer det att en hel del tid behöver läggas på att få fram själva anbudet, vilket också måste lämnas in senst sista anbudsdag. Men samtidigt slipper numera anbudsgivaren att sammanställa bevisning avseende utelsutningsgrunderna och kvalificeringskraven utan kan avvakta en liten tid till efter sista anbudsdag med att inge denna (för det fall det preliminärt är aktuellt att tilldela kontraktet till anbudsgivaren). Dessutom kan en del av den bevisningen återanvändas flera gånger om.

    Min erfarenhet är att om anbudsgivarna upplever anbudstiden som för snäv så påtalar de det, vilket också leder till att upphandlande mydnigheten många gånger vidtar åtgärder (främst genom att förlänga anbudstiden). En upphandlande myndighet vill ju ha god konkurrens och undvika risker för överprövning pga att man brutit mot regeln att tillämpa skälig anbudstid. Det är positivt att det i artikeln uppmanas att beställarna gör en skälighetsbedömnig och inte ser sig blind på minimifristerna. Jag skulle samtidigt vilja uppmana leverantörena att i större utsträckning påtala oskäligt korta anbudstider även om det råkar uppfylla de absoluta antalet dagar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *