Fram till i början av 2000-talet var det vanligt vid byggentreprenader med anbudsgenomgång innan kontrakt tilldelades. Då kunde brister och oklarheter redas ut och prissättas i konkurrens. Branschen upptäckte att det inte riktigt stämde överens med LOU och har gått ifrån anbudsgenomgång. Istället tillkommer kostnaderna nu under entreprenaden och då utan konkurrens. De nya möjligheterna att förhandla i LOU som snart införs i svensk lagstiftning gör det möjligt att på samma sätt som tidigare reda ut oklarheter och brister i förväg och i konkurrens. Det är en stor fördel.
Ett förfrågningsunderlag för en ordinär entreprenadupphandling – låt säga en ombyggnad och renovering av en skola för 200 miljoner kronor – innehåller tjugo till trettio arkitektritningar och lika många konstruktionsritningar bara för byggnadsarbetena.
Till det kommer projekteringen för installationer som el, vvs, ventilation, styr och regler, data med mera. Det svarar för mellan 40 och 60 procent av hela entreprenaden. Därtill kommer tekniska beskrivningar som svarar mot ritningarna. Samtliga dessa handlingar och övriga kontraktshandlingar med administrativa föreskrifter är en samlad beskrivning av vad entreprenörer skall prissätta i sina respektive anbud.
Vissa identifierar fler oklarheter och går in med ett lägre anbud, som man räknar med att ta hem på ÄTA-arbeten.
Beställaren har ett strikt ansvar för att lämnade uppgifter är korrekta och att anvisade tekniska lösningar fungerar att bygga efter. Men också för att upprätta ett konsekvent samordnat, kalkylerbart och inte motstridigt förfrågningsunderlag. De tekniska handlingarna tas normalt fram av flera olika tekniska konsulter inom olika fackområden vid sidan av konstruktören och arkitekten. Handlingarna skall sedan granskas av ytterligare en konsult. Inte för inte har de standardavtal som branschen använder som ”lag”, AB 04 och ABT 06, flera tolkningsregler som är till entreprenörens favör. Entreprenören skall tolka allt som är oklart eller motstridigt enligt lägsta kostnadens-princip och därmed utgå från minsta möjliga omfattning.
Stora skillnader i pris
Det gör att det vid upphandlingar till fast pris är betydande skillnader mellan olika anbudsgivares anbudssummor. Skillnaderna beror inte bara på konkurrensen utan även på att anbudsgivare tolkar förfrågningsunderlaget olika. Skillnaden visar sig först när anbuden öppnats.
I 2014 års upphandlingsdirektiv för klassisk sektor (LOU) öppnas en möjlighet att förhandla med anbudsgivare i just en sådan situation. Det handlar om att ”nollställa” anbuden genom att beställaren tar anbudsgivarna på pulsen i fråga om brister i förfrågningsunderlaget. Brister som får prissättas under förhandlingen istället för att komma som ÄTA-arbeten under entreprenaden. Det var vanligt fram till början av 2000-talet – innan branschen på allvar lärt sig hur LOU fungerade – att kalla till anbudsgenomgång före kontraktstilldelning. Då fick anbudsgivare prissätta eller frånfalla reservationer samtidigt som eventuella oklarheter reddes ut och prissattes.
Det medför inte någon förändring av förfrågningsunderlaget eller entreprenaden, utan handlar bara om att reda ut skillnader mellan anbudsgivares tolkningar. En entreprenör är skyldig att göra färdigt entreprenaden.
Har rätt att ta betalt
Reglerna om entreprenörens tolkningsföreträde enligt lägsta kostnadens-princip medför att entreprenören utöver anbudssumman har rätt att få betalt för vissa arbeten som beställaren avsett skall ingå och som krävs för att få en färdig anläggning. Detta enligt reglerna om ÄTA-arbete.
Vissa anbudsgivare har identifierat fler oklarheter och motstridigheter än andra i handlingarna och har därför gått in med en relativt sett lägre anbudssumma, som man räknar med att ta hem på ÄTA-arbeten i stället, helt enligt regelverket.
Kan beställaren fånga upp detta vid förhandlingen blir skillnaderna utjämnade och arbeten prissatta i konkurrens, arbeten som annars skulle ha köpts utan konkurrens som dyrare ÄTA-arbeten under entreprenadens gång. En svårighet är naturligtvis i att identifiera skillnaderna utan att tumma på likabehandling och sekretess. Med den lilla brasklappen är det svårt att se nackdelar med en förhandlingsrunda.
Att angripa problemet i en förhandling är inte något branschen tagit till sig, trots att möjlighet funnits både för försörjningssektorerna (LUF) och vid upphandlingar under tröskelvärdena. Genom att förhandlingsrätten nu utvidgas för upphandlingar över tröskelvärdena inom klassisk sektor, är min förhoppning att det kan effektivisera konkurrensutsättningen i många entreprenadupphandlingar.