Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

EU-dom får stora konsekvenser

ExpertkommentarMitt i sommarsemestern, den 16 juli, kom så EU-domstolens dom i det så kallade Schrems II-målet. Domstolens klargörande i frågan var efterlängtat, skriver Peter Nordbeck, men många drog nog efter andan efter domstolen klargörande.

| 2020-09-06
Peter Nordbeck, Inköpsrådets expert på it-avtal.

Målet handlar om huruvida det är lagligt för Facebook att överföra personuppgifter till USA med stöd av regelverket EU-US Privacy Shield, alternativt med tillämpning av de så kallade standardavtalsklasulerna (modellklausulerna), med hänsyn bland annat till de övervakningsprogram som genomförs i USA.

Standardavtalsklausulerna är en mekanism som EU kommissionen tagit fram för överföring av personuppgifter till land utanför EU/EES och som ofta används vid överföringar av personuppgifter till andra länder än USA.

Domstolens klargörande i frågan var efterlängtat, men många drog nog efter andan när det stod klart att EU-domstolen ogiltigförklarade regelverket Privacy Shield och genom sitt resonemang i domen även skapade osäkerhet kring om standardavtalsklausulerna kan användas för överföring av personuppgifter till USA.

I denna expertkommentar belyser jag några av de viktigaste aspekterna på EU-domstolens dom.  

Olika mekanismer för överföring av personuppgifter till land utanför EU/EES
När utkontraktering av verksamhet, till exempel i form av upphandling av molntjänster, sker till en leverantör i ett land utanför EU/EES är det nödvändigt att det finns mekanismer på plats som säkerställer att en överföring av personuppgifter kan ske i enlighet med EU:s dataskyddslagstiftning.

Två vanligt förekommande mekanismer är de ovan nämnda Privacy Shield – för överföring till USA – och standardavtalsklausulerna, men det finns även andra, alternativa, mekanismer i GDPR.

Det kan uppmärksammas att den problematik som aktualiseras i domen alltså inte gäller för överföringar till ett land inom EU/EES och inte heller till ett land som enligt beslut från EU kommissionen har ett adekvat skydd för personuppgifter (bland annat Schweiz).

Överföringar av personuppgifter till USA
När nu EU-domstolen ogiltigförklarar Privacy Shield och skapar osäkerhet kring om standardavtalsklausulerna kan användas för överföring av personuppgifter till USA, får detta naturligtvis direkta konsekvenser för avtal som upphandlats med amerikanska leverantörer eller med leverantörer som använder sig av amerikanska underleverantörer.

En viktig åtgärd blir i sådant fall att kontakta leverantören för att diskutera vägen framåt. Finns det alternativa mekanismer som kan användas i stället för Privacy Shield och standardavtalsklausulerna för överföring av personuppgifter till USA? I många fall kommer leverantörerna själva ta kontakt för att föreslå alternativa lösningar.

Överföringar av personuppgifter till andra länder utanför EU/EES
Utgången i målet har emellertid inte enbart betydelse för överföring av personuppgifter till USA.

Den får även påverkan på användningen av standardavtalsklausulerna för överföring av personuppgifter till andra länder utanför EU/EES. Anledningen är att EU-domstolen understryker att den som avser att överföra personuppgifter med stöd av standardavtalsklausulerna måste försäkra sig om att lagstiftningen i mottagarlandet gör det möjligt för leverantören i det landet att – enkelt uttryckt – följa EU:s krav på personuppgiftsskydd. Det räcker alltså inte med att så att säga mekaniskt använda sig av standardavtalsklausulerna.

Den personuppgiftsansvarige (den upphandlande enheten) måste även företa en undersökning av om lagstiftningen i mottagarlandet säkerställer ett tillräckligt skydd för personuppgifterna innan utkontraktering sker.

Denna princip är visserligen inte ny, men har enligt min erfarenhet inte tidigare slagit igenom fullt ut. Efter domen i Schrems II-målet kommer det, enligt min bedömning, att bli betydligt större fokus på att göra en sådan undersökning av hur lagstiftningen ser ut i mottagarlandet innan en överföring av personuppgifter sker till det landet.

Detta moment är inte helt enkelt och utförs i praktiken lämpligast av en jurist som är expert på lagstiftningen i det aktuella mottagarlandet. En inbyggd svårighet är att avgränsa uppdraget till juristen så att rätt frågor ställs och alla relevanta aspekter kommer fram.

När det väl har utretts hur lagstiftningen i mottagarlandet ser ut och förhåller sig till GDPR, blir utredningen en viktig pusselbit i den personuppgiftsansvariges skyldighet att dokumentera och motivera sin behandling av personuppgifter – principen om ansvarsskyldighet.       

I målet prövades en överföring av personuppgifter till USA bland annat mot bakgrund av de övervakningsprogram som används av den amerikanska regeringen.

Det finns emellertid även andra länder än USA som ägnar sig åt omfattande övervakning. I de fall en undersökning av mottagarlandets lagstiftning visar att en omfattande övervakning sker eller att ett skydd för personuppgifterna inte kan säkerställas, kan det innebära att en överföring av personuppgifter till det landet inte kan ske med stöd av standardavtalsklausulerna. Det är alltså inte enbart överföringar av personuppgifter till USA som kan bli problematiska.  

Slutsatser
EU-domstolens avgörande i Schrems II-målet i somras har verkligen ”rört om i grytan”.  Målet är av stor praktisk betydelse och innebär att överföringar av personuppgifter till USA försvåras.

Utgången i målet innebär även att alla personuppgiftsansvariga som avser att lägga ut verksamhet som innefattar personuppgiftsbehandling på en leverantör i ett land utanför EU/EES måste göra en undersökning av om det är möjligt med hänsyn till lagstiftningen i mottagarlandet innan en överföring sker. Resultatet av en sådan utredning kan innebära att även överföringar till andra länder än USA försvåras.

Det är tydligt att EU-domstolen anser att betydelsen av att tillämpa GDPR:s strikta och långtgående regler väger tyngre än att kunna använda sig av amerikanska tjänsteleverantörer, vilket i och för sig inte är överraskande.

Men även om läget är oklart just nu, kan vi nog utgå från att en lösning kommer att hittas, så att överföringar av personuppgifter till USA (och andra länder utanför EU/EES) även fortsättningsvis kan äga rum.

Det blir spännande att följa utvecklingen och jag kommer att återkomma till den i expertkommentarer längre fram.

Peter Nordbeck
Advokat, Advokatfirman Delphi

Vill du ställa frågor till Peter Nordbeck? Mejla info@inkopsradet.se

Läs mer: EU-domstolenExpertkommentar

Peter Nordbeck

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “EU-dom får stora konsekvenser”

  1. Richard Ericsson skriver:
    2020-09-10 kl. 15:42

    En offentlig anställds tjänste-epostadress åtnjuter ju inte något direkt skydd inom EU. Kan den då även lagras i t ex MS Azure?

    Svara

Lämna ett svar till Richard Ericsson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Peter Nordbeck

Peter Nordbeck har över tjugo års erfarenhet av att arbeta med it-rättsliga frågor. Han fokuserar på outsourcing, molntjänstavtal och dataskydd och biträder klienter både inom privat och offentlig sektor. Vanliga ärenden är upprättande av avtal vid upphandlingar och risk- och sårbarhetsanalyser när myndigheter och andra enheter inom offentlig sektor tänker anlita molntjänstleverantörer. Han föreläser regelbundet om it-avtal, molntjänster och dataskydd.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud