Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

UHM svarar: Rättsläget är oklart

JuridikUpphandlingsmyndigheten delar upphandlingsjuristen Per Werlings åsikt att frågan om när upphandlingar ska efterannonseras är viktig. Men chefsjuristen Anders Asplund och juristen Lena Forsmark svarar att de inte håller med om att rättsläget skulle vara klart.

| 2020-09-13

Innebär det nya regelverket för offentliga upphandlingar som träder i kraft den 1 januari 2021 att alla upphandlingar ska efterannonseras? Den frågan försöker upphandlingsjuristen Per Werling att besvara i en artikel i Inköpsrådet.

I artikeln är han kritisk mot att Upphandlingsmyndigheten i ett svar i sin Frågeportal uppgett att rättsläget kring den frågan är osäkert.

Vi på Upphandlingsmyndigheten välkomnar en diskussion kring det nya regelverket om upphandlingsstatistik. Vi delar Werlings uppfattning att frågan om när upphandlingar ska efterannonseras är viktig. Men vi håller inte med om att rättsläget skulle vara klart.

Syftet med det nya regelverket är att skapa förutsättningar för kvalitetssäkrad statistik som leder till strategiska inköpsbeslut och bättre offentliga affärer.

Med uppgifter från efterannonser kan Upphandlingsmyndigheten ta fram statistik om antalet lämnade anbud i upphandlingar, det vill säga visa hur det står till med konkurrensen. Efterannonser innehåller även uppgifter om kontrakterade värden som är viktiga i statistiska analyser.

Som ansvarig myndighet för upphandlingsstatistiken har Upphandlingsmyndigheten mandat att besluta om föreskrifter för insamling av uppgifter för statistikändamål och upphandlings-ID. Föreskrifterna för detta är beslutade och publicerade på vår webb.

Det är inte våra föreskrifter utan upphandlingslagarna och upphandlingsförordningen som reglerar innehållet i annonser och vilka upphandlingar som ska efterannonseras.

Statistikreformen medför ett antal lagändringar som träder i kraft den 1 januari 2021, inte minst utökas skyldigheten att efterannonsera. Men bestämmelserna som reglerar denna kommande skyldighet saknar en nedre beloppsgräns för när efterannonsering ska ske (se särskilt nya 19 kap. 12 § LOU).

Enligt sin lydelse skulle alltså regelverket komma att innebära att efterannonsering ska gälla från första kronan. Men det skulle av uppenbara skäl leda till orimliga resultat och kan knappast vara lagstiftarens avsikt.  

Av förarbetena framgår att intentionen med de nya bestämmelserna är att efterannonsering ska göras beträffande alla upphandlingar, även de som inte annonseras i TED (se prop. 2018/19:142 s 25).

Vidare framgår det av förarbetena att insamlingen av upphandlingsstatistik bör bygga på information som finns registrerad i elektroniska system. Det anges också att direktupphandlingar inte annonseras och därför inte är möjliga att samla in (se s. 35). Uttalandena om direktupphandlingar i förarbetena kopplas alltså till förutsättningen att de inte annonseras.

Samtidigt innehåller de kommande reglerna som träder i kraft vid årsskiftet ett förtydligande om att direktupphandlingar får annonseras (se nya 19 kap. 11 § andra stycket LOU). Det är alltså uttryckligen möjligt att annonsera direktupphandlingar.

Som det kommande regelverket nu är utformat bör det i vart fall inte finnas någon skyldighet att efterannonsera en direktupphandling som inte har annonserats. Det skulle i så fall medföra att annonsering får göras vid direktupphandlingar och att efterannonsering ska göras i de fall en direktupphandling har annonserats.

En sådan ordning, som innebär ytterligare arbetsbörda för upphandlande organisationer, riskerar dock bland annat att innebära att incitamenten för att frivilligt annonsera direktupphandlingar minskar.

Till skillnad från Werling kan vi däremot inte finna att det kommande regelverket ger något tydligt stöd för att alla direktupphandlingar skulle vara undantagna efterannonsering.

Det oklara rättsläget kring efterannonsering är inte tillfredsställande. Upphandlingsmyndigheten har därför i bland annat remissvar uppmärksammat lagstiftaren på detta. Vi har efterfrågat att lagstiftaren klargör vad det är som gäller.  

Enligt Upphandlingsmyndigheten skulle en ordning som innebär att alla upphandlingar under direktupphandlingsgränsen undantas kraven på efterannonsering vara mest ändamålsenlig.

Vår förhoppning är därför att frågan om huruvida direktupphandlingar ska efterannonseras besvaras av lagstiftaren så snart som möjligt. Annonsdatabasföretagen behöver veta vilka förutsättningar som gäller.

Även Sveriges alla upphandlare behöver veta detta. De är nyckelpersoner för att Sverige ska få en bättre statistik på upphandlingsområdet. Det är nämligen innehållet i deras annonser som kommer att utgöra grunden för den nya förbättrade upphandlingsstatistiken. 

Anders Asplund
chefsjurist, Upphandlingsmyndigheten
Lena Forsmark
jurist, Upphandlingsmyndigheten

Läs mer: Juridik

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

5 kommentarer på "UHM svarar: Rättsläget är oklart"

  1. Bosse skriver:
    2020-09-14 kl. 11:44

    Jättebra information från UHM.
    Men, det känns som alla medvetet eller omedvetet, håller sig från kärnfrågan.
    Varför ska vi efterannonsera resultatet av fler upphandlingar? Svaret torde vara att det finns ett stort mörkertal i statistiken för upphandlingar eftersom det i praktiken endast är upphandlingar över tröskelvärdet som efterannonseras. Det är då intressant att se om det finns nån nytta med att se resultatet av ”mörkertalet”. Är det marginell skillnad så spelar det ingen roll. Men, sannolikheten att det är betydande värden som förbrukas är stor. För alla myndigheter som sköter sina upphandlingar digitalt torde det inte vara nåt större problem att hantera.
    Att det finns många direktupphandlingar för låga värden kan också minska om analyser görs innan man ”beställer” genom en direktupphandling. I många fall finns redan avtal att avropa från, men man underlåter att säkerställa fakta innan knapptryckning. Vinsten för ”firman” Sverige av en utökning av efterannonsering är betydande och borde för alla oss professionella upphandlare som ska säkerställa den goda affären vara en självklar drivkraft i det centrala förbättringsarbetet. Att vi sedan som en synergi får bättre kontroll för att kunna göra ännu bättre affärer och rättssäkra upphandlingar är bara grädde på moussen.
    Lättast för lagstiftaren hade varit, precis som UHM också påtalar, att ange att efterannons ska ske för upphandlingar över direktupphandlingsgränsen, men så är icke fallet utan just nu är fakta att nedre gräns saknas.
    Då till frågan om ”annonserats”. En direktupphandling kan publiceras digitalt antingen publikt, ”annons”, eller riktat till utvald/utvalda leverantörer. Genomförs allt i ett upphandlingssystem så finns efterfrågad information där oavsett förfarande.
    Jag tror dessvärre att lagstiftaren i grunden menade att resultatet av ”samtliga upphandlingar oavsett värde” skulle vara lydelsen.
    Av detta följer då lite hemläxa för upphandlande myndigheter och enheter.
    Hösten/vintern ger säkert fler svar.

    Svara
  2. Sara skriver:
    2020-09-17 kl. 10:49

    Innebär Upphandlingsmyndighetens ställningstagande att vi nu även kan sluta efterannonsera ”direktupphandlingar” över tröskelvärdena som inte först annonserats? LOU 10:4§ är ju skriven på samma sätt som den nya bestämmelsen i 19 kap. Vad är egentligen skillnaden?

    Svara
  3. Kettlyn Jöesaar skriver:
    2020-09-17 kl. 11:53

    Är det inte tänkt att detta främst är tänkt att avse sådana stater inom EU som inte särskilt har reglerat förfaranden under tröskelvärdet, och därmed gör s.k. direktupphandlingar?

    Svara
  4. Thomas Edin skriver:
    2020-09-22 kl. 18:03

    Jag tror att lagstiftaren har gjort ett medvetet val med att inte ha någon nedre gräns. Jag håller med Bosse med att all statistik är viktig, för i slutändan så handlar det om hur vi använder pengarna till sista kronan. Spårbarheten blir bättre och vi ser var vi måste bli bättre, särskilt när det gäller direktupphandlingar som egentligen inte borde ske utan i undantagsfall, då även fikabrödet borde ligga i ett ramavtal.

    Svara
  5. Micke skriver:
    2020-09-24 kl. 09:17

    Jag ger samma kommentar här som på Per Werlings artikel, nämligen att det är intressant att Konkurrensverket tagit tydlig ställning i denna fråga. I KKV:s yttrande med dnr 113/2020 resonerar KKV kring innebörden av bl.a. 19 kap. 13 § LOU, och skriver sedan: ”Därmed omfattar skyldigheten att
    efterannonsera egentligen samtliga inköp från första kronan. ”. Att KKV sedan i viss utsträckning kritiserar denna ordning är en annan sak – deras uppfattning kring rättsläget är alltjämt klar.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

Svenska Bostäder söker entreprenadupphandlare

Avtalscontroller inom välfärdsbrottslighet till Sollentuna kommun

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta
Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skälFörslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar

Nytt från Upphandling24

  • UKÄ tvingas böta 90 000
  • Tveksamt asfaltsköp på Åland
  • Kvinnor dominerar växande kår
  • Falkenberg rekryterar dubbelt
  • Mot nollutsläpp med nya grepp
  • Livsmedelsupphandlare med många järn i elden
  • Pionjär inom cirkulära förkläden

Kommentarer från läsarna

Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…
Undrande upphandlare : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag har personligen alltid under alla år jag har jobbat med detta (ca 20) undrat över varför ett förhandlat förfarande…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Det stämmer att anbudspresentationer och andra typer av möten kan genomföras även i exempelvis öppna förfaranden, men några förhandlingar får…

Senaste inläggen

  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt