Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid

De justeringar anbudsgivarna sedermera lämnade tillförde nya sakuppgifter till anbuden och avsåg obligatoriska villkor, vilket innebar den upphandlande myndighetens agerande att låta anbudsgivarna läka bristerna inneburit en särbehandling. Den upphandlande myndigheten hade därmed agerat i strid med LOU och i strid med principerna om likabehandling och transparens.

BAKGRUND:

En kommun genomförde en upphandling avseende digitala parkeringstjänster. I de obligatoriska kraven skulle anbudsgivarna ange två referensuppdrag vilka skulle utförts tre år innan sista anbudsdag eller alltjämt vara pågående. Kravet på att ange startdatum för uppdragets genomförande innefattande dag, månad och år.

Två anbudsgivare angav antingen år och månad eller endast år. En leverantör som inte tilldelats kontraktet begärde överprövning. Kammarrätten i Jönköping beslutade i sin dom 6 mars 2025 i mål nr 2779-24 att upphandlingen skulle rättas på så sätt att de två leverantörer som inte angett år, månad och dag inte skulle godtas som leverantörer utifrån det inskickade underlaget. Kommunen begärde efter detta in kompletteringar av de båda leverantörerna vilka sedan tilldelades kontrakt. Den tidigare klagande leverantören begärde en överprövning efter det nya tilldelningsbeslutet.

Leverantören yrkade att utvärderingen skulle göras om där de två leverantörernas anbud inte fick beaktas. Leverantören menade att kommunen agerat i strid med principerna om likabehandling och öppenhet när de tillät kompletteringar avseende kravet på datum.

Kommunen å sin sida menade att kammarrätten i sin tidigare dom menat att de två leverantörernas anbud inte fick tas upp, om de inte begärde in komplettering vad avser datumen från dessa. Detta gjordes och det var då tillåtet att acceptera deras anbud.

RÄTTSLIG BEDÖMNING:

Förvaltningsrätten

Frågan förvaltningsrätten hade att ta ställning till var om de förtydliganden som kommunen begärt varit förenliga med LOU. Av förarbetena framgår att likabehandlingsprincipen inte medger att ett anbud får ändras efter att sista anbudsdagen passerat. Men vad gäller rättelser innebär detta i formell mening inte att uppgifterna ändras, det enda som sker är att redan lämnade uppgifter konkretiseras.

Efter en samlad bedömning ansåg förvaltningsrätten inte att någon av de datumjusteringar som kommit in ändrat de två leverantörernas anbud i reell mening genom förtydligandena eftersom anbudsgivare både innan och efter kompletteringen hade uppfyllt det aktuella kravet i upphandlingen, det vill säga att referensuppdragen ska vara utförda under de senaste tre åren beräknat från sista anbudsdag eller vara pågående. Kommunen hade därmed inte förfarit i strid med varken principen om likabehandling eller öppenhet.

Förvaltningsrätten baserade bland annat sin bedömning på informationen att det inte hade framkommit att andra anbudsgivare befunnit sig i samma situation som de två leverantörerna och att kommunen öppet redovisat att de begärt förtydliganden av dessa. Ansökan om överprövning avslogs.

Kammarrätten

Leverantören överklagade beslutet och anförde i huvudsak samma grunder som tidigare.

Kammarrätten ansåg att kraven i upphandlingsdokumenten innebar ett krav på att ange startdatum för uppdragets genomförande, vilket skulle förstås som dag, månad och år, inte år och månad eller endast år. Det stod klart att de två leverantören inte uppfyllt detta krav vid anbudstidens utgång. Vidare menade kammarrätten att den brist som då fanns i deras anbud inte skulle anses så pass bagatellartad att den kunnat bortses från. Frågan domstolen hade att ta ställning var då om kommunen agerat i strid med 4 kap. 9 § LOU och de upphandlingsrättsliga principerna genom att låta de två leverantörerna justera uppgifterna efter anbudstidens utgång.

Kammarrätten uttalade att möjligheten att ändra uppgifter i ett anbud utgör en hög risk för brott mot både likabehandlingsprincipen och 4 kap. 9 § LOU och bör tillämpas restriktivt. Detta talar då för att upphandlande myndigheter ska begära kompletteringar eller ett förtydligande av anbudsgivare endast om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning. Efter denna genomgång konstaterar domstolen att de justeringar leverantörerna lämnat ändrade de ursprungliga anbuden genom att tillföra nya sakuppgifter till dessa. Dessa förtydliganden hade dessutom avsett obligatoriska villkor i upphandlingen.

Kammarrätten beslutade att upphandlingen fick avslutas först efter att en ny kvalificeringsprövning skett, där de två leverantörens anbud inte fick beaktas.

ANALYS:

Utgångspunkten i upphandlingsrätten är att ett anbud eller en anbudsansökan ska vara fullständig i samtliga delar vid anbudstidens utgång. En upphandlande myndighet är därtill skyldig att iaktta de krav som uppställts i upphandlingsdokumenten.

Utrymmet för en leverantör att komplettera uppgifter efter anbudstidens utgång är begränsat. Bestämmelsen i 4 kap. 9 § LOU är fakultativ, vilket innebär att den upphandlande myndigheten kan – men inte är skyldig att – begära rättelse, förtydligande eller komplettering av ett anbud. Någon skyldighet att bereda en anbudsgivare tillfälle att avhjälpa brister i sitt anbud föreligger således inte.

Även i materiellt hänseende är utrymmet för vad som får kompletteras eller förtydligas snävt, i synnerhet efter anbudstidens utgång. Högsta förvaltningsdomstolen slog fast i HFD 2016 ref. 37 att obligatoriska uppgifter som saknas vid anbudstidens utgång inte kan tillföras genom komplettering utan att det uppstår risk för särbehandling. Att tillåta en sådan komplettering skulle innebära att leverantörer som vid anbudstidens utgång lämnat fullständiga uppgifter behandlas på samma sätt som de som inte gjort det, vilket strider mot likabehandlingsprincipen.

Av efterföljande praxis kan generellt utläsas att ett anbud eller en anbudsansökan inte kan kompletteras med obligatoriska uppgifter som helt saknats vid anbudstidens utgång.

Kammarrättens dom i mål nr 2725–25 utgör ett tydligt exempel på den strikta tillämpning som gäller avseende komplettering av obligatoriska uppgifter efter anbudstidens utgång. I praktiken uppstår inte sällan situationer där en obligatorisk uppgift av misstag har angetts ofullständigt eller helt utelämnats. I sådana fall kan det finnas ett affärsmässigt intresse hos den upphandlande myndigheten att tillåta komplettering i syfte att tillgodogöra sig ytterligare konkurrenskraftiga anbud. Det följer emellertid av HFD 2016 ref. 37 och efterföljande praxis att en sådan komplettering är otillåten om den avser obligatoriska uppgifter som saknats vid anbudstidens utgång.

Domen understryker vikten av två saker:

1. För upphandlande myndigheter – formulera inte beviskraven så att dessa i onödan efterfrågar uppgifter som inte behövs för att uppfylla det materiella kravet. T.ex. utforma nu aktuell begäran om datum på så sätt att anbudsgivaren får skriva vad som helst så länge det visar att det materiella krav som uppställts är uppfyllt. Det kan innebära ett jättearbete att få fram ett exakt datum, men inte en månad eller år.
2. För anbudsgivare – var noggrann i precis alla delar, även sådana som framstår som tämligen harmlösa. Anbudsgivare måste noggrant säkerställa att samtliga obligatoriska uppgifter är korrekt och fullständigt angivna innan anbudstidens utgång, eftersom utrymmet för att i efterhand läka brister avseende sådana uppgifter är mycket små.

MÅL:

Kammarrätten i Jönköping mål nr 2725-25 den 19 februari 2026.

TEXT: Lukas Granlund och Ida Markusson, Cirio Advokatbyrå