Landets regioner arbetar sedan några år tillbaka på att bli mindre beroende av upphandlad personal. Även om vissa nyckeltal pekar rätt på flera håll i landet återstår mycket innan målet nås. Om det ens är möjligt.
Det nationella målet är en hyrkostnad på maximalt två procent av de egna personalkostnaderna. Under 2019 ökade de totala utgifterna för inhyrda krafter något och stannade på 3,8 procent i förhållande till egen personal.
– Det är bekymmersamt att inhyrningen fortsätter att öka och det visar att regionerna behöver prioritera insatser som bidrar till att vända utvecklingen, säger Fredrik Lennartsson, chef för avdelning vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Enligt SKR:s kartläggning omfattar inhyrningen allt fler personalkategorier. Stora pensionsavgångar, ökat vårdbehov, bekymmersam arbetsmiljö och att det inom bemanningsföretag lovas högre löner tros vara orsakerna.
Region Örebro län är en av tio regioner som lyckats dämpa beroendet av hyrpersonal. I denna grupp återfinns även Halland, Värmland, Sörmland, Jönköping, Västra Götaland, Jämtland, Gävleborg, Uppsala och Norrbotten.
Vid fjolårets slut var Region Örebro läns hyrkostnad 2,9 procent i relation till kostnaden för egna medarbetare. Det kan jämföras med 3,6 procent då arbetet inleddes för tre år sedan.
– Vi arbetar hårt för att lyckas med målet att vara oberoende av inhyrd personal, för patienternas och invånarnas bästa, säger Maria Åkesson, HR-direktör inom Region Örebro län.
Region Örebro län en av tre regioner som inte alls hyr in sjuksköterskor. Fast det innebär inte helstopp för hyrpersonal:
– Det ska bara förekomma inhyrningar som ett komplement vid särskilda behov.
Regionernas insatser för att frigöra sig från upphandlad arbetskraft fortsätter.
– Det är viktigt av flera skäl, framför allt med hänsyn till patienternas behov av kontinuitet i kontakterna med hälso- och sjukvården, säger Karin Melander, HR-direktör i Region Skåne.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer