Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Kategoristyrning innebär förändring

ExpertkommentarDet bubblar kring kategoristyrning inom offentlig sektor i dagsläget. Förutom att vi kan läsa om flera framgångssagor bland annat här på Inköpsrådet, så erbjuds föreläsningar/utbildningar och utbyte av erfarenheter i ämnet i olika forum. Allt i en mer eller mindre positiv ton, vilket är både väldigt roligt och bra, skriver Helena Brynolfsson.

| 2021-06-07

Det talas dock mindre om de som påbörjat kategoristyrt inköp och åkt på bakslag med mer negativa erfarenheter och konklusioner som resultat. De som börjat, men lagt ner. De som vi egentligen skulle tillfråga, skriva och läsa om för att lära oss vad som fungerar och vad vi ska undvika.

Det är en mängd faktorer som påverkar om du ska lyckas eller köra i diket med ditt kategoristyrningsarbete. Jag har själv jobbat med kategoristyrning i nästan 25 år och under denna tid mest upplevt succéer, men även skeppsbrott. Både inom privat och offentlig sektor och både som operativ Koncerninköpschef, Global Category Lead och som konsult.

Jag har därmed en del erfarenhet att ösa ur, men tänkte inte rabbla upp en massa tips som t ex ”10 saker att tänka på vid införande av kategoristyrning” eller ”5 fallgropar du ska undvika”, utan istället fokusera på en avgörande (och lite underskattad) faktor, d v s förändringsledning.

Kategoristyrning – gammalt hederligt förändringsarbete
Kategoristyrning är (som vi alla vet) ett fundamentalt annorlunda sätt att hantera inköpsområdet jämfört med om du arbetar traditionellt upphandlings-/avtalsmässigt.

Det bygger på en proaktiv och tvärfunktionell arbetsmetod, som har som syfte att identifiera och implementera den optimala inköpsstrategin. Fokus flyttas därmed från traditionellt upphandlings-/avtalsarbete till innovativt proaktivt strategiskt inköpsarbete. En gigantisk ändring både i form av innehåll och karaktär.

För att lyckas krävs förändringsledning, flexibilitet och omställningsförmåga. Inte bara på inköpsavdelningen utan inom hela organisationen.

Jag tycker att vi historiskt fokuserat mer på spendanalys, kategoriansvarig/-team/-plan med mera, och mindre på den omställning och förändringsledning som krävs för att överhuvudtaget få detta på plats, både på kort, men framför allt på lång sikt, så att det i slutänden ingår som en naturlig del i din organisations DNA (”så här gör vi inköp här”).

För att detta ska ske krävs prioritering, engagemang och driv på flera nivåer inom organisationen, inte bara på inköpsfunktionen. Slutresultatet av våra kategoriansträngningar kommer nämligen att bero på vad vår organisation (ledning) behöver uppnå och med vilken stringens vi på inköpsfunktionen implementerar kategoriprocessen.

Nyckeln till framgång handlar med andra ord om att se och hantera kategoristyrning för vad det verkligen är, det vill säga ett koncernövergripande förändringsinitiativ: ett förändrat sätt att både se på och arbeta med inköp.

Helena Brynolfsson 
Prosourcia

 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Helena Brynolfsson

Helena Brynolfsson äger och driver Prosourcia. Hon är tidigare koncerninköpschef med mer än 30 års erfarenhet av inköp från åtta olika företag/verksamheter. Hon har lång erfarenhet av att bygga upp inköpsfunktioner där struktur och kompetens inom inköp saknats. Hon kan förändringsarbete och att utveckla strategier som leder till besparingar och effektivitet. Hon är ofta anlitad som föredragshållare och utbildar regelbundet studenter.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud