Tydliga men svåra villkor

Det visar en rapport från Statskontoret som analyserar hur statliga myndigheter anpassat sig till den skyldighet som gäller sedan 2017 att i vissa fall ställa arbetsrättsliga villkor i upphandlingar.

Överlag anser statliga myndigheter att villkoren är tydliga men däremot svåra att tillämpa, summerar Statskontoret.

Grunden för analysen är en enkät som gått ut till 175 statliga myndigheter  och som gjort det tydligt att myndigheter med stor upphandlingsvolym oftare ställer arbetsrättsliga villkor än myndigheter med liten volym.

-Upphandling med arbetsrättsliga villkor innebär flera arbetsmoment som var och en kräver tid, resurser och kompetens. Exempel på det är att göra den så kallade behövlighetsbedömningen för att bedöma om myndigheten behöver ställa arbetsrättsliga villkor i den aktuella upphandlingen eller inte. Vår uppföljning visar också att det kan vara svårt att tolka och fastställa de arbetsrättsliga villkoren utifrån kollektivavtalen, kommenterar Thomas Ringbom, ansvarig utredare på Statskontoret.

-Vidare är arbetet med arbetsrättsliga villkor inte avslutat när själva upphandlingen är genomförd, utan myndigheterna behöver även följa upp att de leverantörer som vunnit upphandlingen lever upp till de arbetsrättsliga villkoren när de utför kontraktet. Även det kräver tid och resurser.

Granskningen visar att lokalvård är den bransch där det är vanligast med att ställa arbetsrättsliga villkor. Det gör nästan tre fjärdedelar av alla myndigheter, vilket av Statskontoret tolkas som att risken för oskäliga arbetsförhållanden är större i den branschen.

Villkor som bygger på ILO:s kärnkonventioner om grundläggande rättigheter i arbetslivet har ställts i upphandlingar av en tredjedel av myndigheterna och där är it den vanligaste branschen.

I det åtgärdspaket som Statskontoret föreslår till regeringen är en utökad samverkan mellan statliga myndigheter och Kammarkollegiet för ökad användning av ramavtal en viktig del. Regeringen föreslås också stärka sin styrning av myndigheterna med exempelvis återrapporteringskrav i regleringsbreven.

Statskontoret menar att Upphandlingsmyndigheten har en nyckelroll för ökad samordning mellan myndigheter och ett utökat upphandlingsstöd som rör arbetsrättsliga villkor.

-Det har tydligt framkommit i vår uppföljning att Upphandlingsmyndighetens befintliga stöd som rör arbetsrättsliga villkor är uppskattat av myndigheterna och att många myndigheter efterfrågar mer av detta stöd. Myndigheterna önskar exempelvis riskbedömningar för fler branscher än vad som finns idag, samt färdiga arbetsrättsliga villkor utifrån kollektivavtal för fler områden än vad som finns i dag. Dessa stöd är konkreta och handfasta och kopplar till det operativa upphandlingsarbetet, säger Thomas Ringbom.