Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm

9.30 Välkomna!
Välkomna till en spännande dag!
Sara Andersson Marmnäs, moderator och programansvarig, Inköpsrådet

Trender och tendenser för framtiden
Vad kan vi dra för slutsatser av det senaste årets domar och målstatistik gällande upphandlingsrätt? Vilka juridiska trender kan vi se? Och vad kan det innebära framöver för Sveriges offentliga affärer?
Anna Ulfsdotter, advokat, Ulfsdotter Law. Foto: Magnus Skoglöf

Intern upphandling – då får du tillämpa undantaget
Det är vanligt förekommande att upphandlande myndigheter tillämpar undantaget för intern upphandling när de gör inköp från hel- eller delägda bolag – men när är det egentligen okej att använda sig av det? Rättspraxis går isär – för ett par år sedan kom en dom från kammarrätten i Göteborg som menade att ett kommunalt bostadsbolag inte fick använda sig av undantaget eftersom man verkade på en konkurrensutsatt marknad. Förra året konstaterade Kammarrätten i Stockholm tvärtemot när det gällde ett antal kommuners inköp av avfallstjänster från ett delägt kommunalt bolag. Nu ska frågan prövas av både Högsta förvaltningsdomstolen och EU-domstolen. Vi reder ut vad som gäller.
Henrik Seeliger, advokat, Advokatfirman Lindahl

Reserverad upphandling för idéburna organisationer – ett brott mot EU-rätten?
Sedan 2023 är det möjligt att reservera vissa upphandlingar för idéburna organisationer. Kommersiella vårdbolag som utestängs från sådana upphandlingar har dock tagit strid mot de nya reglerna och anser att de strider mot EU-rätten. Men vad säger rättspraxis i Sverige och EU? Har svenska lagstiftare tagit ett felsteg? Philip Thorell från Snellman advokatbyrå analyserar de senaste domsluten och upphandlande myndigheters möjlighet att reservera kontrakt för idéburna organisationer.
Philip Thorell, advokat, Snellman Advokatbyrå

När tekniska krav blir konkurrensbegränsande
När får du som offentlig upphandlare ställa krav på ett visst material? Och när riskerar det att utgöra en konkurrensbegränsning? Det har EU-domstolen nyligen prövat i ett mål där en myndighet hade ställt krav på avloppsrör av betong och stengods. Christian Nilsson och Sara Öwall från Foyen Advokatfirma går igenom regelverket avseende tekniska krav och belyser några kritiska aspekter. Du får bland annat svar på när specificering av material riskerar leda till en otillåten favorisering eller exkludering av leverantörer, och under vilka strikta omständigheter en upphandlande myndighet kan frångå tillägget ”eller likvärdigt” vid hänvisningar.
Christian Nilsson och Sara Öwall, advokater, Foyen Advokatfirma

Direktupphandling – ett självorsakat beroende?
Vid vilka tillfällen går det att tillämpa undantaget för direktupphandling på grund av ensamrätt eller tekniska skäl? Och kan en upphandlande myndighet tillskrivas ansvar för att själv ha skapat inlåsningseffekter och beroendet av en viss leverantör?
Inom IT har det blivit vanligare att myndigheter i praktiken måste eller önskar genomföra direktupphandlingar för att till exempel kunna fortsätta använda ett system. Lukas Granlund på Cirio går igenom rättspraxis från både Sverige och EU-domstolen och analyserar om det har blivit svårare eller rentav omöjligt att tillämpa undantaget för ensamrätt eller tekniska skäl. Med konkreta exempel får du slutsatser som går att applicera även på andra områden där undantaget kan vara aktuellt.
Lukas Granlund, advokat, Cirio Advokatbyrå

EU:s nya protektionism – vad gäller för leverantörer och varor från tredjeland?
De senaste åren har EU skiftat fokus från ren frihandel till att istället vilja premiera europeiska leverantörer. Ny rättspraxis från EU-domstolen visar också att leverantörer från vissa länder utanför EU inte ens har samma rättigheter som europeiska leverantörer. Olle Lindberg och Albin Nyrén resonerar kring vad dessa domar innebär i praktiken för dig som arbetar med offentlig upphandling, och hur myndigheter kan förhålla sig till upphandling i en förändrad omvärld.
Olle Lindberg och Albin Nyrén, advokater, Advokatfirman Kahn Pedersen