Anders Asplund
Vill inte överdriva förseningens effekter. Foto: CA Studio.

Det här gäller i väntan på nya lagar

Den som planerar att upphandla en koncession har från nästa vecka extra mycket att tänka på. I övrigt är konsekvenserna av försenade svenska upphandlingslagar inte gigantiska om man får tro Upphandlingsmyndigheten som bjuder på en omfattande vägledning.

EU:s nya upphandlingsdirektiv skulle ha varit genomförda i svensk lagstiftning senast den 18 april 2016. Även om det nu inte blir så kommer upphandlare ändå att behöva ta hänsyn till en hel del av nyheterna.

Frågan om hur ska dagens lagstiftning ska tolkas efter det att en rad EU-direktiv på måndag träder i direkt effekt har sysselsatt ett betydande antal jurister. Anders Asplund, chefsjurist på Upphandlingsmyndigheten, anser dock att konsekvenserna av förseningen inte ska överdrivas:

– De allra flesta reglerna i LOU och LUF är oförändrade i de nya direktiven.

I och med att den svenska lagstiftningsprocessen fortfarande pågår gäller nuvarande lagar även efter den 18 april. Däremot kommer tillämpning och tolkning av reglerna i vissa fall att påverkas.

Till de större förändringarna hör EU-direktivet om koncessioner. Stora delar av det direktivet bör enligt Upphandlingsmyndigheten följas redan under mellantiden.

Vidare har uppdelningen i A- och B-tjänster tagits bort. Det innebär att vissa B-tjänster redan nu ska annonseras i TED. Några av dessa tjänster ska dessutom följa de förfaranderegler som gäller för A-tjänster i dag.

Enligt EU-domstolens rättspraxis kan myndigheter och domstolar under vissa förutsättningar behöva tolka de nationella reglerna utifrån de nya direktiven. Under vissa omständigheter kan det till och med vara så att myndigheter och domstolar är skyldiga att tillämpa vissa regler i direktiven även om den nationella lagstiftningen står i strid med dessa.

– Många av direktivens nyheter och ändringar bör inte påverka tillämpningen och tolkningen av LOU och LUF under mellantiden, påpekar Anders Asplund.

I Upphandlingsmyndighetens 84-sidiga informationsskrift finns en nog så viktig brasklapp. Eftersom rättsläget är oklart benämns rekommendationerna som ”förordade handlingsalternativ”. Den ska alltså inte läsas på det sättet att en upphandlande myndighet eller enhet som inte följt rekommendationen med nödvändighet har gjort något fel.

Fredrik Linder, advo­kat och partner på Hamilton Advokat­byrå, har för Inköpsrådets räkning gjort en läsvärd analys den ”mellantid” som vi har framför oss.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *