Här är myndighetens felaktiga svar

Här är de felaktiga svaren från Upphandlingsmyndighetens helpdesk samt kommentarer från Johan Stern och Björn Bergström, från Ramberg advokater.

På två av 31 ställda frågor ger Upphandlingsmyndighetens helpdesk felaktiga råd. Vi återger här frågan och svaret samt en kommentar från Johan Stern och Björn Bergström, Ramberg advokater.

Fråga
Vi förlorade en process i förvaltningsdomstolen för ca två veckor sen. Har jag tre veckor som vanligt på mig för att överklaga till kammarrätten?

Frågan är ställd via mejl från en epostadress som tillhör en leverantör.

Svar från UHM
Det bör vara tre veckor.
Information om hur ni kan överklaga och hur lång tid ni har på er ska stå i en bilaga till domen.

Kommentar från Ramberg
Svaret är svävande och direkt felaktigt. Upphandlande myndighet kan teckna avtal 10 dagar efter att rätten avgjort målet, och därmed stänga möjligheterna för en leverantör att överklaga förvaltningsrättens beslut. Detta framgår av överklagandehänvisningen som medföljer.

Om avtal däremot inte tecknas, löper den traditionella tre veckors-perioden från den dag klaganden fick del av beslutet. Därefter vinner domen laga kraft och kan inte längre överklagas.

Svaret är knapphändigt och kunde ha inneburit en rättsförlust för leverantören. Förutom ovanstående information skulle det varit lämpligt att rekommendera leverantören att kontrollera om avtal har tecknats och effekterna av att ett överklagande kommer in för sent (avvisning).

Med tanke på det tidskritiska momentet hade det varit önskvärt med information om vikten av att yrka på ett interimistiskt beslut och att det krävs prövningstillstånd i kammarrätten.

Fråga nummer 2

Jag har skrivit att ”Anbudsgivaren skall bifoga giltig F-skattsedel med sitt anbud”. En av anbudsgivarna har inte gjort det och jag tycker att det vore lite hårt att kasta ut dem. Måste jag kasta ut dem eftersom jag skrivit som jag gjort?

Frågan är ställd via mejl från en epostadress som tillhör en upphandlande myndighet.

Svar från Upphandlingsmyndigheten
Jag upplever att det inte går att helt frångå ett krav på F-skattsedel när det varit med i förfrågningsunderlaget.

Länsrätten i Göteborg (vars avgörande sedan bekräftades av Kammarrätten i Göteborg i mål nr 6708-09) har funnit att ett krav på F-skattsedel var ett sådant ska-krav som en anbudsgivare borde ha uppfyllt vid anbudstidens utgång. Domstolen noterade att vissa förtydliganden och kompletteringar kan vara möjliga, men att så i vart fall bör ha skett innan tilldelningsbeslutet. Frågan hanterades även av Kammarrätten i Göteborg i mål nr 3001-03 i vilken domstolen konstaterade att det inte var förenligt med bestämmelserna om komplettering att den upphandlande myndigheten ringde upp skatteverket och kronofogden och själv kontrollerade uppgifterna.

Möjligtvis kan en komplettering göras men jag känner inte till någon rättspraxis som motsvarar den aktuella situationen. I samband med en komplettering får i regel inga nya sakuppgifter tillföras anbudet (se 9 kap. 8 § och 15 kap. 12 § LOU för bestämmelserna om rättelse och komplettering, se även Upphandlingsmyndighetens webbsida).

Kommentar från Ramberg
Svaret är svävande och missvisande. En nyansering av Kammarrätten i Göteborg mål nr 6708-09 var att kravet på bevisning (registreringsbevis och F-skatt) inte uppfylldes då handlingarna var äldre än 2 månader. De nya handlingarna hade lämnats in efter tilldelningsbeslutet och domstolen ansåg att en sådan åtgärd i vart fall skulle ha vidtagits innan tilldelningsbeslutet fattats.

Det finns andra kammarrättsdomar än Kammarrätten i Göteborg mål nr 3001-03, som tvärt emot, kommer fram till att en upphandlande myndighet får komplettera sitt anbud med handlingar som avser myndighetsuppgifter (Kammarrätten i Jönköping mål nr 2379-03, KRN i Stockholm mål nr 5226-07 och KRN i Göteborg mål nr 7217-08). Myndighetsuppgifter anses inte påverka innehållet i anbudet och de finns tillgängliga hos berörda myndigheter innan anbudstiden gått ut.

Noterbart är även att utformningen av 9 kap. 8 § och 15 kap. 12 § LOU inte är identiska. I 9 kap. 8 § LOU (andra styckets sista mening) står uttryckligen att upphandlande myndighet också får begära att en leverantör förtydligar eller kompletterar med handlingar som getts in och som avses i 10 och 11 kap.

Även om Upphandlingsmyndigheten  inte ska ge råd i konkreta situationer finns det inget som hindrar att myndigheten ger uttryck för en uppfattning i frågor som inte har ett givet svar. I det här exemplet finns rättspraxis som stödjer frågeställaren och det hade varit önskvärt att myndigheten  hade varit mer tydlig i sitt svar som snarast indikerar motsatt uppfattning.


Texten är uppdaterad den 8 juni 2016 10:05 med information om hur frågorna ställdes.

22 reaktioner på ”Här är myndighetens felaktiga svar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna inlägg

  1. Det andra fallet innebär också diskriminering av handelsbolag, kommanditbolag och enskilda firmor då kravet är F-skattsedel.

    1. Nej PO, krav på F-skattsedel får ställas. Förresten kan även handelsbolag ha F-skattesedel – dock osäker på de övriga former du nämner…

    2. Angående F-skatt i olika företagsformer. Tredje länken säger att en enskild firma ska ha F-skatt. Jag tolkar övriga länkar som om att även kommanditbolag och ekonomiska föreningar kan ansöka om F-skattsedel, alltså ingen diskriminering.

      https://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/foretagare/startaregistrera/ffaskatt.4.58d555751259e4d661680006355.html

      https://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/sjalvservice/svarpavanligafragor/fskatt/foretagfskattfaq/vemkanbligodkandforfskattochvadinnebardet.5.18e1b10334ebe8bc8000118949.html

      https://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/foretagare/foretagsformer/enskildfirma.4.5c13cb6b1198121ee8580002518.html

      När det gäller att ställa krav på F-skattsedel så rekommenderar skatteverket det på länk 1 nedan. På länk 2 nedan går det dessutom läsa att domstolsverket har detta krav i sina upphandlingar. För säkerhets skull kontrollerade jag en upphandling som Domstolsverket har annonserad, nämligen ”Fönsterputsning till Eksjö tingsrätt
      ”, och där ställer de det kravet.

      Jag har väldigt svårt att se att skatteverket skulle rekomendera och Domstolsverket ställa som krav om det inte var tillåtet.

      https://www.skatteverket.se/omoss/omskatteverket/temasvartpavitt/stallkraviupphandlingen.4.71004e4c133e23bf6db800098372.html

      http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Upphandling/Vanliga-krav-och-villkor/

  2. Visst men du måste acceptera andra former av skatteregistrering annars är stora delar av det svenska näringslivet diskvalificerade.

    1. Det är möjligt, där är jag dåligt påläst. Men du skrev att det var diskriminerande att ställa krav på F-skatt, vilket jag svarade att det inte är.

  3. Bra då hade jag rätt och Skatteverket är inte överordnat EUs upphandlingsdirektiv och de grundläggande principerna.
    Är F-skattsedel ett skakrav så är det diskrimering.

    1. Med tanke på hur ofta det ställs som krav så får du nog ta fram rättsfall som stödjer din tes innan du övertygat mig.

  4. Behövs inga rättsfall det räcker med de grundläggande principerna.
    Anbudsgivarna ska vara skatteregistrerade i den bolagsform de verkar i.

    1. Fast om rätten är lika övertygad som dig så borde någon UM fått påpekande om det under alla år, eller?

  5. Jag tror inte Upphandlingsmyndigheten har någon annan uppfattning än jag då det vore att säga att EU-direktiven om offentlig upphandling och LOU 1 kap. 9 paragraf inte gäller.

    1. Fast jag frågade inte om UHM? Jag undrade snarare om rätten hade haft synpunkt på det vid något tillfälle? Du kan säkert ha rätt, men jag skulle vilja se ett rättsfall om det finns något. Det är inte UHM som dömer, det är rätten.

  6. Läste ovanstående diskussion ang F-skatt och diskriminering. Är det detta P-O menar med att krav på F-skatt är diskriminerande för t ex handelsbolag?
    http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/foretagare/startaregistrera/saskatt.4.58d555751259e4d661680006438.html

    Jobbar man med AMA AF ställs finns följande text under AFB.511 Uppgifter från skatte- och kronofogdemyndigheten som kan vara lämplig om nu krav på godkännande för F-skatt är diskriminerande. Jag skulle dock rekommendera att den ändras så det framkommer om man tänker eller inte tänker kontrollera uppgifterna.

    ”I samband med prövning av anbudsgivare kan beställaren komma att begära uppgifter från behörig myndighet huruvida anbudsgivare är registrerad för inbetalning av mervärdesskatt, innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgift.

    Vidare kan beställaren komma att begära uppgift från kronofogdemyndigheten huruvida anbudsgivare står i skuld för skatter eller sociala avgifter.”

  7. Vad jag säger är att man ska vara skatteregistrerad i den bolagsform man verkar i.
    Där finns även F-skattsedel som skatteregistrering.
    Det är också reglerat i LOU 10 kap. 2 paragrafen och det är vad Du Camilla menar.
    Den upphandlande myndigheten eller enheten ska inte bestämma vilken bolagsform ett företag ska ha.

  8. Po har helt rätt.

    Intressant exempel du (Seb) valde – en annonserad direktupphandling. Jag köper dock inte att direktupphandlingen du hänvisade till gör sitt jobb som stöd och rättskälla för att det inte är ett diskriminerande KRAV att en leverantören SKA inneha F-skattsedel.

    Man bör ha, som utgångspunkt, att det generellt är det att betrakta som fel att ställa ett absolut krav om F-skatt då det är i strid med primärprinciperna. Därmed inte sagt att det finns situationer då det KAN vara proportionerligt att ställa ett krav om F-skatt.

    En leverantör som förlorat en upphandling och som har F-skatt kan givetvis inte angripa ett sådant krav eftersom det inte skulle förändra resultatet för den anbudsgivaren men jag hade absolut angripit upphandlingen om jag haft för avsikt att lämna anbud, var i rätt bransch, och istället haft FA-skatt eller SA-skatt.

    För övrigt tycker jag att argument av typen ”alla-andra-gör-det-så-då-är-det-OK” är ganska svagt. Att en handling eller ett agerande förekommer inom ett område medför givetvis inte att handlingen eller agerandet är OK per se.

  9. Men hallå, vad är det här för hårklyverier? F-skatt betyder att företaget självt betalar sina skatter och avgifter, och kan fås oavsett vilken form företaget bedrivs i. FA-skatt betyder att du är registrerad både för F-skatt och för A-skatt, och beroende på situationen hänvisar du till det ena eller det andra. Jag kan inte se hur krav på F-skatt på något sätt kan vara diskriminerande, när det är ett krav i lagstiftningen att anbudsgivare sköter sina skatter och sociala avgifter.

  10. Regler är till för att följas och Anders har helt rätt precis som jag.
    Dags att lämna den här frågan då den är klarlagd.

  11. Bara jag som reagerar på att Rambergs kommentar på första frågan OCKSÅ kan anses felaktig (enligt deras egen definition; alltså ofullständig och inte felaktig)?

    Av andra stycket i DV 3109/1A LOU (bilaga till förvaltningsrättens LOU-domar) framgår det att tre veckors fristen startar när part tagit del av beslutet, vilket också Ramberg uppger. DÄREMOT anges det vidare att nämnda treveckorsregel börjar ticka redan då domen meddelats om för ”offentligpart” (se även förvaltningsprocesslagen 6 a §). Om nu Ramberg ska anmärka på ofullständigheter i UHM:s svar borde de samtidigt beakta att de som besöker Inköpsrådets hemsida för informationshämtning oftast företräder en upphandlande myndighet. Informationen om att det råder olika treveckorsfrister för parterna i dessa typer av mål utgör en så pass viktig upplysning att Ramberg borde ha tagit med den i sin kommentar.

    Vidare har jag svårt att se det ”felaktiga” i första frågans svar. All information man behöver återfinns i den domsbilaga som UHM hänvisar till (se även stycket ovan). Däremot anser även jag att svaret är ofullständigt men ordet ”felaktigt” är i sammanhanget… just det, felaktig.

    Avslutningsvis får gärna Inköpsrådet i anslutning till själva fråga 1 ange inom parentes att det just är en leverantör som ställt frågan. Som framgår ovan i min kommentar är svaret på fråga 1 beroende av vilken part som ställt den. I dagsläget får man istället utläsa vem som ställt frågan genom att Ramberg bl.a. talar om ”rättsförlust för leverantören”.

    1. Hej,

      jag ska bara kommentera det här med ”felaktigt”. Vi menar att det felaktiga ligger i ordalydelsen ”Det bör vara tre veckor.”

      Jag lägger till att det är en leverantör som har ställt frågan.

    2. Tack!

      Och för (troligtvis) alla upphandlande myndigheters räkning där ute, tack för er hemsida och det arbete Inköpsrådet gör! Jag besöker er hemsida dagligen och den utgör ett mycket viktigt led i min löpande kompetensutveckling som upphandlare och upphandlingsansvarig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *