Roger Himmelsköld
Roger Himmelsköld, byter arbetsgivare efter sju år som upphandlingschef vid Uppsala universitet.

Räcker en kurs för att bli upphandlare?

Går det att få jobb som upphandlare efter en tiodagarsutbildning? Tre upphandlingschefer svarar på läsarfrågan.

IKEA

Inköpsrådet fick en fråga av en läsare som tre upphandlingschefer har besvarat.

Jag vill bli upphandlare. Jag arbetar idag som marknadsansvarig på ett privat företag och har arbetat lite med att upphandla kommunikationstjänster. Nu har jag hittat en 10-dagars utbildning till diplomerad upphandlare. Räcker det när jag söker jobb som upphandlare?

– Det skulle kunna vara en profil för en junior upphandlare, säger Roger Himmelsköld, upphandlingschef på Uppsala universitet. Att vara upphandlare kräver en rad andra kunskaper än att vara LOU-expert. Man måste vara kommunikativ, kunna uttrycka sig i tal och skrift i flera olika sammanhang och anpassa sitt språk för varje sådant sammanhang.

Även Göran Persson, tidigare inköpschef vid Lantmäteriet och numera med samma position vid Trafikverket Region Mitt, ser en möjlighet att få jobb:

– Jag skulle absolut kunna tänka mig att anställa en person med den bakgrunden som junior upphandlare. Upphandlare är ett bristyrke och vi måste bredda vårt sökområde vid rekryteringar. Det finns fördelar med att rekrytera medarbetare med andra erfarenheter och kompetenser.

Eva Nordlund, upphandlings- och uppföljningschef i Örebro kommun ser också möjligheter till anställning, men lägger till ett krav:

– Vi har en tydlig policy inom upphandling i Örebro kommun. Vi vill anställa dem som har en akademisk examen, kanske som ekonom, jurist eller samhällsvetare.

Kunskaper inom LOU är en merit men inte ett krav för Eva Nordlund vid rekrytering. För rätt person kan man erbjuda utbildning i LOU, antingen externa utbildningar hos till exempel SKL Kommentus eller internutbildningar.

Även Roger Himmelsköld framhåller en akademisk examen som viktig för att bli upphandlare:

– En akademisk examen, nästan oavsett vilken, är en bra grund. Ofta har man då skaffat sig grundkunskaper om muntlig och skriftlig framställning och förmåga till kritiskt tänkande, som är centrala egenskaper för upphandlare.

Det finns också många personliga egenskaper som är viktiga när en upphandlare rekryteras. Flexibilitet, social kompetens, affärsmässighet, noggrann, analytisk, van att jobba mot uppsatta mål är några av de egenskaper som Eva Nordlund lyfter fram.

– Vårt fokus flyttas från den formella upphandlingsprocessen till att göra bra affärer som bidrar till verksamhetsnyttan. Då är förmågan att kunna tänka strategiskt och affärsmässigt viktigt. Att ha ett konsultativt förhållningssätt till våra beställare och förstå värdet av ett tvärfunktionellt arbetssätt är också viktigt, säger Göran Persson.

Roger Himmelsköld fyller på:

– Framförallt måste man tycka att det är kul, inspirerande och intressant att konkret påverka hur vi använder offentliga medel. I få yrken har man samma möjligheter att påverka inom så många områden.

Bo Nordlin

Grundare och chefredaktör för Inköpsrådet. Bo Nordlin har även grundat Upphandling24 och varit dess chefredaktör fram till september 2015.


P2P före årsskiftet
Bo Nordlin

Om Bo Nordlin

Grundare och chefredaktör för Inköpsrådet. Bo Nordlin har även grundat Upphandling24 och varit dess chefredaktör fram till september 2015.

Kommentatorerna ansvarar för sina egna inlägg

9 reaktioner på ”Räcker en kurs för att bli upphandlare?

  1. Är personligen starkt kritisk till benämningen av alla dessa kurser såsom ”diplomerad” och, än värre, ”certifierad” upphandlare.

    Min kritik består i att det idag inte finns någon vedertagen och i branschen överenskommen standard för innehåll och lägstanivåer på kunskap. Beteckningen ”diplomerad” och ”certifierad” är illusoriska och riskerar urvattna förtroendet för på utbildningen och yrket i sig.

    Jag tror ingen varit på en (extern) kurs någon gång utan att få diplom, oftast utan något slutprov. Vad gäller certiferad så innefattar det begreppet allt som oftast att någon oberoende tredjepart är inblandad och som upprättar riktlinjer, regler och granskar (ex. branschorgan).

    Tills dess att ex. upphandlingsföretagen, SKL eller SOI (varför inte allihopa?) går ihop och beslutar om en gemensam standard och lägsta nivå på upphandlarutbildningarna bör de endast benämnas vad det faktiskt är… ”x-dagarskurs i upphandling – du får ett kursintyg efteråt”.

    (Förtydligande: jag är alltså inte kritisk till kurserna som sådana)

  2. Även jag håller med ovan författare, dock finns det även certifierade utbildningar med slutprov exempelvis SIPU´s certifierad upphandlare. Annars är YH utbildning offentlig upphandlare om 2 år en lämplig standard enligt min mening. Utbildningen omfattar så mycket mer än enkom LOU, exempelvis projektledning, politiska processen, utvärderingskriterier, excel, kommunikation, organisationskunskap, affärsmannaskap med mycket mera.

    1. Håller med dig Pamela.

      Min tidigare kollega kom nästan direkt från en sådan YH-utbildning innan hon började jobba med mig. Även om hon precis som alla, inte minst jag själv (trots juristexamen och erfarenhet från advokatbyrå), behöver praktisk erfarenhet av upphandlingsyrket för att verkligen behärska det så är min uppfattning att den tvååriga YH-utbildningen hon hade i bagaget en bra nivå på upphandlingsutbildning.

      Alternativet är en kortare utbildning (minst ett år) med efterföljande traineetjänst något år på en upphandlingsenhet.

  3. Ja varför inte öppna upp för erfarna personer som hanterat stora inköp av komplicerad produkter, tjänster och utvecklingsarbete i privat sektor. Jag skulle tro att offentliga sektorn kan vinna på att utnyttja kunskaper i inköpsprocessen från större projekt. Att jobba i moduler och funktioner tillsammans med eventuella leverantörer i en transparent process. Speciellt när det kommer till sk innovationsupphandling. Kommunala upphandlare verkar mycket vilsna i hur det kan hanteras för att nå bra resultat.

    1. Skulle snarare påstå att personer i privat sektor generellt är mycket vilsna i hur det är att praktiskt förhålla sig till upphandlingslagstiftningen. Det vittnar bl.a. ditt resonemang mycket tydligt om.

      Tror inte många förstår hur bakbundna vi upphandlare är av allt striktare regler och praxis som i praktiken innebär att vi behöver träffa på pricken rätt vid vår behovsanalys av upphandlad prestation och de krav vi ställer på anbudsgivarna.

  4. Jag håller med dig Jakob.
    Det har gått inflation i begreppen ”diplomerad” och ”certifierad”.

    ”…
    Att jobba i moduler och funktioner tillsammans med eventuella leverantörer i en transparent process….”
    Vad trött man blir på uttalanden från ”vilsna” leverantörer!!!

  5. Jag har jobbat som upphandlare i 6 månader och har gått en 2-årig YH utbildning i upphandling, innan dess har jag jobbat många år inom det privata. Jag tycker utbildningen verkligen fått med mycket av det jag behöver i mitt arbete.
    Dock hade jag gärna tagit emot mer kunskap kring att välja utvärderingsmodeller. Kvalitet är inte enkelt att utvärdera i olika typer av upphandlingar.

  6. Vad är det i lagstiftning som motsätter sig att man arbetar i moduler? Vad är det som säger att man är en bra affärsman för att man har läst juridik, medicin etc.?
    Vi upphandlare ska göra bra affärer som ska leva långt efter att LOU har gjort sitt. En skicklig upphandlares mål måste vara att den som ska använda produkten/tjänsten är lika nöjd som leverantören.
    Upphandlare följa lagar mm, men det ska inte vara det primära i uppgiften. Vi inom offentlig sektor kan lära hela tiden från den privata sektorn och ska lära hela tiden. Lika väl som den privat sektorn har mycket att lära av oss inom den offentliga sektorn. Själv har jag nog världens roligaste jobb som jag har hållit på med sen tidigt 90-tal och det har säkert blivit över 300 upphandlingar.
    ”Zlatan spelar underbar fotboll trots/pga av regler”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *