Clas Ottne

”Brist på praktikplatser hotar kompetensförsörjningen”

DEBATT Det finns ett stort behov av fler offentliga upphandlare. Yrkeshögskolan är en lösning på det problemet, men även offentlig sektor måste hjälpa till och erbjuda praktikplatser. Just nu är det en allvarlig brist på praktikplatser, vilket hotar kompetensförsörjningen skriver Clas Ottne i ett debattinlägg.

IKEA

En utbildning inom yrkeshögskolan (YH) har sin grund i de behov som finns i arbetslivet. Företag och organisationer har därför möjlighet att påverka utbildningen, innehållet och vilka som skall antas. En viktig del i utbildningen är praktiken, Lärande i arbete (LIA). YH-utbildning är därför ett utomordentligt sätt för framsynta organisationer att jobba med strategisk kompetensförsörjning och det kostar inget mer än det egna engagemanget.

YH-studenterna är attraktiva när de väl har fått in en fot, närmare 70 procent är anställda redan före examinationen, i flertalet fall på deras praktikplatser. Däremot är det mycket svårt att få de praktikplatser som behövs i utbildningen. Till viss del beror det på arbetssituationen på många upphandlingsenheter, men även på missförstånd om vad yrkeshögskolan är, hur utbildningen går till och vilka de studerande är.

Studenterna är kompetenta, har en bra basutbildning och behöver inte daglig vägledning under sin praktik.

Den utbildning som jag är utbildningsledare för, Offentlig Upphandlare, har 100 till 150 sökande per år till 35 platser. Vi gör ett urvalstest med olika prov. De studerande har en medelålder på 33 år med tidigare erfarenheter från olika branscher, en del med universitets- och högskoleutbildning, några med chefsbakgrund. Det är alltså erfarna personer som utifrån eget intresse har valt att specialisera sig inom offentlig upphandling.

I vår tvååriga utbildning som är helt inriktad på offentlig upphandling får de studerande lära sig såväl lagarna som affärsmannaskapet som krävs inom upphandling. Det ingår att lära sig att leda och arbeta i projekt för att ta fram upphandlingsdokument till olika typer av upphandlingar. Även affärsrätt och inköpsekonomi samt en till två veckor entreprenadupphandling ingår.

Under utbildningen är det två praktikperioder på 10 och 16 veckor där de studerande arbetar praktiskt med det de har lärt sig. Eftersom studenterna har tidigare arbetserfarenheter och är vana att arbeta självständigt är praktikperioden ett sätt att applicera kunskaper och färdigheter som inte kräver daglig handledning.

Studenterna kan under praktiken utföra riktiga arbetsuppgifter och de är en avlastning, snarare än en belastning.

Tyvärr är bristen på praktikplatser ett stående problem som riskerar kompetensförsörjning av framtida upphandlare. Om offentlig sektor på allvar vill utveckla upphandling och bota bristen på upphandlare så är det dags att ta tillvara de möjligheter som yrkeshögskolan kan erbjuda.

I detta nu finns det duktiga studenter som saknar praktikplats. Ta ditt ansvar och erbjud praktikplats på din arbetsplats. Ring (076-124 02 12) eller mejla (clas.ottne@stockholm.se) mig direkt så ser vi gemensamt till att en kompetent elev får den praktik som hon eller han behöver för att bli en fullfjädrad upphandlare.

Clas Ottne, Utbildningsledare
Frans Schartaus Handelsinstitut


P2P före årsskiftet

Kommentatorerna ansvarar för sina egna inlägg

3 reaktioner på ””Brist på praktikplatser hotar kompetensförsörjningen”

  1. Jag håller med om att vi ska erbjuda praktikplatser om vi ska kunna rekrytera bra personal när det behövs.

    Men i den här ekvationen bör nog också läggas att praktikplatser ratas. Vi har erbjudit oss som praktikplats i många år och ibland ringer elever från YH-utbildningen och frågar, men jag vet ju på förhand att det bara är för att de vill vara säkra på att få en plats, de vill egentligen inte vara hos oss.

    Vi har haft en enda praktikant på det här området, nu under vårterminen, jag vill tro att hon tyckte att det var en riktigt bra praktikplats. Så varför vill inte fler vara här? Jo, vi är en liten kommun i Norrlands inland och då ratas vi som praktikplats på förhand.

    Här erbjuds praktikanterna en enorm bredd i uppgifter och får se hela inköpsprocessen och delta i princip allt, men det bekymrar man sig inte att ta reda på ens. Vi ligger för långt bort och vi ratas nog på förhand för att vi är små. Tråkigt, tycker jag.

  2. Ja du har rätt i att svårigheterna ligger geografiskt också. Eftersom många studerande har familj och begränsad ekonomi så komplicerar det möjligheterna att göra praktiken på annan ort. I år har vi dock en studerande som gör sin LIA-praktik i Jämtland.

    Det finns även en YH-utbildning inom offentlig upphandling på distans som genomförs av en annan anordnare, vilket kan ge möjligheter till att det finns studerande även på andra orter än där utbildningsanordnaren finns.

    Jag tar emellertid gärna emot intressen av LIA-praktikanter även utanför Stockholms- och mälardalsområdet. Ibland kan det ju nämligen finnas någon studerande som det skulle kunna passa för.

    Tack för din kommentar som påvisar behovet av upphandlare!

  3. Vi tar gärna emot praktikanter, men ofta hör de av sig för sent! På vår enhet är vi flera stycken som gått YH-utbildning och haft praktik.

    Men vi vill inte ta emot praktikanter om vi inte kan förbereda oss på ett bra sätt och ha en bra upphandling för personen som hen kan genomföra från start till slut själv med handledning. För att få en kvalitativ praktik så behöver vi som kommun minst 2-3 månader på oss i förberedelse.

    Så mitt råd, praktikanter måste skicka sina ansökningar ca 6 månader innan start. Det räcker inte med ett CV, vi vill ha ett personligt brev också som beskriver praktikanten som person så vi får en uppfattning om ifall hen kommer passa in. Sedan kallar vi gärna på intervju. Oftast får vi bara ett CV skickat som känns standardiserat, det skickas ut i en massa till alla möjliga privata- och offentliga verksamheter.

    Mer ansträngning från praktikanten, så kommer vi möta upp och erbjuda plats!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *