FN-konventionen om barns rättigheter trädde vid årsskiftet i kraft som lag. Att döma av Barnombudsmannens undersökning om allmänhetens kunskap om barnkonventionen krävs nu en betydande upplysningsinsats.

– Vi vuxna måste säkerställa och bevaka att barnets rättigheter uppfylls. Varje barn som inte får sina rättigheter uppfyllda är ett barn för mycket, säger barnombudsman Elisabeth Dahlin.

Undersökningen visar att av dem som har hört talas om barnkonventionen känner knappt sex av tio, 56 procent för att vara exakt, till innehållet. Förhoppningsvis är kunskaperna bättre hos landets upphandlare – eftersom det nu krävs att hänsyn tas till barns rättigheter vid upphandlingar som påverkar barn.

Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Den som fattar ett beslut som rör barn måste alltid kunna redogöra för hur barnets bästa utretts och har beaktats i beslutet.

Ofta är det uppenbart att en åtgärd eller ett beslut kommer att påverka barn. I andra fall är det inte lika tydligt. Det faller på upphandlande myndighet att kartlägga vilka konsekvenser en upphandling kan få för barn.

Upphandlingsmyndigheten exemplifierar med några av de upphandlingstyper som berörs. Det kan handla om skolbyggnader, hem för vård eller boende eller produkter som ska användas av barn.

Upphandlande myndigheter och enheter behöver nu se till att kunskap om barnkonventionen finns inom organisationen.

Nya riktlinjer och handböcker kan behöva tas fram, eller uppdatering av redan existerande dokument, om hur konventionen kan tolkas och tillämpas när det gäller inköp. Forum och arbetssätt för att ta in barns åsikter måste också skapas för att barns behov ska kunna beaktas vid upphandling.