Sverige är idag inte lika befriat från korruption som för några år sedan. Fast Ardalan Shekarabi värjer sig mot en nationell handlingsplan mot korruption genom att bland annat hänvisa till upphandlingsstrategin.
Sverige är det skandinaviska land som är mest plågat av korruption. Under några års tid har Sverige halkat ner från tredje till sjätte plats i Transparency Internationals ranking över världens minst korrupta länder.
Enligt Transparency International är upphandlingar en av orsakerna till tappet på den prestigefyllda listan. För att justera den nedåtgående trenden är tipset från listmakarna att skapa en nationell handlingsplan mot korruption.
I en skriftlig fråga till civilminister Ardalan Shekarabi undrar den sverigedemokratiske riksdagsmannen Johan Nissinen:
– Hur ska regeringen arbeta vidare i fråga om en handlingsplan mot korruption?
Fast Ardalan Shekarabi verkar inte ha något intresse av en ny handlingsplan. Han svarar att regeringen redan arbetar aktivt för en god förvaltningskultur. Civilministern pekar bland annat på uppdraget till Statskontoret om att etablera ett myndighetsnätverk mot korruption.
– Ytterligare ett exempel på åtgärder är den nationella upphandlingsstrategin som lyfter fram en rättssäker offentlig upphandling som ett av inriktningsmålen.
Regeringens målsättning är att alla upphandlande myndigheter och enheter ska ha interna riktlinjer för hur myndigheten motverkar förekomsten av oegentligheter. I svaret uppmärksammas också den lagrådsremiss som föreslår restriktioner för statsråds och statssekreterares övergångar till annan än statlig verksamhet.
– Redan i dag finns således ett stort antal aktiviteter som initierats under denna regering och bedömningen är att pågående insatser skapar goda förutsättningar för att minska förekomsten av korruption och andra oegentligheter i staten.
Har som journalist bevakat offentlig upphandling i åtta år.
Hur vågar Ardalan Shekarabi hänvisa till upphandlingsstrategin som inte funkar alls i något av fokusområden. Upphandlingsmyndigheten (UHM) ska arbeta med miljömässiga – och sociala aspekter och mot korruption. Det är skrattretande eftersom många kompetenta medarbetare har slutat sedan omstrukturering januari 2017. Under 2017 är det minst 20 personer som slutat och sedan januari är det 10 personer som har sagt upp sig. Varje vecka slutar en eller flera. Orsaken är att Generaldirektören Inger Ek har anställt sina kompisar som chefer utan att ha rätt kompetens med väldigt höga löner. Cheferna har mobbat, diskriminerat de medarbetare som har kritiserat ledningen. Ardalan Shekarabi har fått kännedom om att rekryteringar inte har gjorts enligt lagar och förordningar och det finns JO anmälan och bevisningar på vänskapskorruption har Shekarabi fått ta del av.
Så Ardalan – du ska ha ordning och reda på den myndighet och generaldirektör du själv har anställt och se till att hon inte använder 100 miljoner av skattepengar för egen vinning. Hennes strategi är att bli av med alla gamla medarbetare som var anställda innan hon fick GD: roll och snart lyckas hon med det. 80% av personerna har slutat under 2017- 2018.
13 miljoner av anslaget som skulle lämnas tillbaka för 2017 har använts i december 2017 och köptes dyra saker och onödiga utbildningar för att kunna få lika mycket nästa år. Controller har slutat i protest och UHM har inte kunnat leverera resultat enligt regleringsbrevet och den verksamhetsplan myndigheten hade för 2017. Inger Ek har misslyckats med sitt uppdrag men är fortfarande kvar. Dan Eliasson fick gå eftersom han misslyckades med omorganisation på polismyndigheten. Varför är Inger Ek kvar efter 2 misslyckade år och 200 miljoner skattepengar som hon har slängt i sjön Ardalan? Hon är kanske din vän som du inte vill såra ?
Bekräftar att det som sägs ovan stämmer. Det var någon vid myndigheten som vod ett tillfälle jämförde UHM med en diktatur. Det var menat som ett skämt, men tyvärr ser jag en gnutta sanning i det skämtet. Min erfarenhet är att de som vågar stå på sig och yttra kritik får lämna. Antingen genom att inte få bli kvar eller att mobbas tills man själv ger sig av. Kan inte rekommendera UHM som arbetsgivare med dagens ledning, synd eftersom myndigheten har en viktig roll.
Utöver fiaskot med UHM så kanske det är dags att Shekarabi inser att man inte löser något genom att presentera ”strategier” och etablera ”myndighetsnätverk”.
Jag vågar nog påstå att ingen med någon form av ledningsposition någonsin har ägnat ens en tanke åt Ardalans strategier på myndigheten jag är anställd vid. Hur ska en nationell upphandlingsstrategi få någon effekt om ministern bara ägnar sig åt att försöka se bra ut i media, istället för att förankra strategin hos myndigheterna?