Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Nyheter
    • Arbetsmarknad
      • Karriär
      • Lön
    • Bransch
      • IT
      • Livsmedel
      • Samhällsbyggnad
      • Transport
      • Utbildning
      • Vård & omsorg
      • Övriga tjänster
    • Hållbarhet
      • Miljökrav
      • Sociala krav
    • Innovation
    • Juridik
      • Avtal
      • Korruption
      • Lagstiftning
      • Upphandlingsavgift
      • Överprövning
    • Praktiskt
      • Metod
      • Upphandlingsstöd
      • Utvärderingsmodell
    • Samhälle
      • EU
      • Insyn
      • Konkurrens
      • Politik
    • Upphandling
      • Dialog
      • Direktupphandling
      • Förfrågningsunderlag
      • Ramavtal
      • Uppföljning
      • Anbud
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • CV-databas
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Domstolskoll
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Genomförda konferenser
      • Purchase to pay | 11 feb 2020
      • Praxisdagen Malmö
      • Praxisdagen Stockholm
      • Anbudsdagen
      • Hearing • Malmö • Förenklingar
      • Hearing • 18 juni • Förenklingar
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Vi som jobbar här
    • Integritetsspolicy

Var är solidariteten?

Anbudsgivare kan åberopa ett annat bolags finansiella ställning i sitt anbud. Upphandlare riskerar dock att missa att kunna rikta framtida krav direkt mot det andra bolaget, om det i praktiken inte är fråga om ett solidariskt ansvar, skriver Olle Lindberg, Advokatfirman Kahn Pedersen.

| 2019-03-05

Anbudsgivare kan åberopa andra företags kapacitet för att på det viset klara av kraven i offentliga upphandlingar. Det uttrycks ofta som en rättighet för anbudsgivarna och utnyttjas också i stor utsträckning.

I 2016 års LOU poängterades att upphandlande myndigheter har rätt att kräva solidariskt ansvar från den vars ekonomiska kapacitet åberopas, en möjlighet som upphandlande myndigheter inte alltid utnyttjar på bästa sätt.

Anbudsbilagorna brukar kallas åtaganden, moderbolagsgarantier, åberopanden eller utnyttjande av annans kapacitet. För stunden bryr vi oss inte om vad vi kallar dem, utan fokuserar på innehållet. Kan myndigheten vara säker på att den har nytta av dokumentet, den dagen saker ställs på sin spets?

Den generella rätten att åberopa kapacitet
Rent praktiskt brukar anbudsgivaren lämna in ett dokument där ett visst företag intygar att det ställer sina resurser till förfogande för anbudsgivaren. Särskilt mycket mer än så står det sällan i dokumentet.

Möjligheten brukar användas när en anbudsgivare behöver samarbeta med ett annat företag för att uppfylla ett krav på viss teknisk kapacitet. Då räcker ofta det enkla åberopandet som fullgott bevis för att anbudsgivaren har tillgång till rätt resurser. Situationen kan jämföras med ett löfte om egen tillgänglig personal eller utrustning. Annorlunda uttryckt: tror myndigheten att leverantören har den kompetens och/eller utrustning som krävs för att utföra uppdraget?

Åberopande av ekonomisk kapacitet
När det gäller åberopande av ekonomisk och finansiell ställning tjänar anbudsbilagorna även ett annat syfte, vilket gör att det ställs betydligt högre krav på innehållet. Om anbudsgivaren inte har tillräckligt god ekonomisk ställning (i förhållande till kraven i upphandlingen) kan myndigheten behöva en garant för att förpliktelserna fullgörs. Om det lutar mot att leverantören inte kommer att fullgöra kontraktet ligger det i myndighetens intresse att kunna kräva att garanten istället ansvarar för fullgörande av kontraktet.

Myndigheter har därför rätt att kräva att det företag vars ekonomiska och finansiella ställning åberopas även är solidariskt ansvarigt för förpliktelserna i kontraktet. Det låter klokt och rimligt, tänker de flesta. Om ett företag lovar att anbudsgivaren har tillräckligt god ekonomisk ställning för att anförtros ett visst uppdrag, bör det garanterande företaget också behöva stå sitt kast om det visar sig att så inte var fallet.

Beroende på vad som bedöms lämpligt kan det solidariska ansvaret omfatta antingen ett rent betalningsansvar, eller ett ansvar för att fullgöra förpliktelserna i avtalet.

Räcker det med ett åtagande från moderbolaget till det anbudsgivande dotterbolaget?
Det vanliga är att anbudsgivarna åberopar sitt moderbolags ekonomiska kapacitet. Ofta ser sådana åberopanden ut så att moderbolaget ställer sin ekonomiska kapacitet till förfogande för det anbudsgivande bolaget, det vill säga inte direkt till myndigheten och inte i en direkt avtalsrelation mellan moderbolaget och myndigheten.

Avsaknaden av en direkt relation kan vara problematisk. Vad händer om leverantören riskerar att inte klara av att leverera? Kan myndigheten ställa krav direkt på moderbolaget – helst redan innan projektet havererar?

Den upphandlande myndigheten bör fundera över vad det troliga utfallet av anbudsgivarens insolvens eller icke-leverans skulle bli, och hur riskerna kan minimeras. Kan myndigheten direkt – utan att först gå vägen via anbudsgivaren – kräva att moderbolaget fullgör förpliktelserna i kontraktet? Kan myndigheten ta moderbolaget till domstol för att den vägen tvinga fram fullgörelse eller kräva skadestånd?

Eftersom moderbolagsgarantin sällan innebär ett tydligt avtalsförhållande mellan myndigheten och moderbolaget kommer domstolsprocessen att kompliceras av om det först måste utredas vilken – om någon – förpliktelse moderbolaget har till myndigheten, om moderbolaget exempelvis påstår att det endast har tecknat ett avtal med sitt eget dotterbolag.

Ett alternativ till komplicerad avtalstolkning
En för upphandlande myndighet bättre lösning är att se till att det företag vars ekonomiska kapacitet åberopas förpliktar sig direkt gentemot myndigheten såsom för egen skuld. Detta kan ske redan vid anbudslämnande eller genom att myndigheten uttryckligen kräver undertecknande av en proprieborgen utställd av moderbolaget för att teckna kontrakt med dotterbolaget.

Genom att tydligt reglera det åberopade företagets förpliktelser gentemot den upphandlande myndigheten undanröjs onödiga risker. Skärpta krav kan även ha en viss uppfostrande effekt för mindre seriösa aktörer.

Vad bör upphandlaren rent konkret kräva av moderbolaget? Det varierar givetvis från fall till fall, beroende på vad som upphandlas. Vissa moment bör dock finnas med i regleringen av det solidariska ansvaret. Som exempel kan nämnas att det är klokt att inkludera en specificering av vilka förpliktelser i det upphandlade kontraktet som avses, och om några särskilda villkor måste vara uppfyllda för att myndigheten ska ha rätt att framställa krav mot moderbolaget.  

Upphandlaren bör fråga sig om det är viktigt med ett solidariskt ansvar för förpliktelserna i ett visst avtal. Om så är fallet, se då till att tänka efter i förväg, och ta tillvara de möjligheter som finns. På så vis behöver man inte undra över vad som egentligen hände med solidariteten.

Olle Lindberg, Advokatfirman Kahn Pedersen

Annons

Vill du bli en fena på att formulera avtal?
Den populära utbildningen Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF reder ut komplexiteten i att skriva och hantera avtal.
Läs mer här!

Läs mer: Avtal

Bo Nordlin

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

  • Upphandlingscenter Falun Borlänge-regionen söker Upphandlare

Lediga jobb

  • Upphandlingscenter Falun Borlänge-regionen söker Upphandlare
  • Upphandlare/inköpare till Medicinsk Diagnostik Karolinska
  • Göteborgs Stad söker upphandlingsjurist med förvaltningsjuridisk inriktning
  • Chalmers söker upphandlare
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
Annons

Tryggare avtal för båda parter

Aff har revolutionerat avtal och upphandlingar för tjänsteentreprenader. ”Nyckeln till framgång är att branschens parter tillsammans står bakom Aff”, säger advokaten Pehr Jacobson, som utvecklat konceptet sedan starten 1995.

Åsikter på sajten

  • Ny modell ger Täby rätt fokusStort grattis bästa Vendela! Nu är upphandlingen i ordning och reda.
  • Rättsosäkert upphandla med lägsta prisJag delar inte alls advokatens uppfattning att det skulle vara rättsosäkert med att upphandla enligt lägsta pris. Det är väl...
  • Rättsosäkert upphandla med lägsta prisHåller med, i närmast ett raljerande inlägg. Om inte som Rasmus och Jesper påpekar detta kan styrkas genom hänvisning till...
  • Rättsosäkert upphandla med lägsta prisVad baserar du din uppfattning på att övervägande del av rättsfallen skulle ge myndigheten rätt att förkasta ett för lågt...
  • Rättsosäkert upphandla med lägsta prisÄr det någon ny praxis som är så myndighetsvänlig eller var kommer den här uppfattningen ifrån? Min erfarenhet från myndighetssidan...
  • Rättsosäkert upphandla med lägsta prisBra skrivet! Det har kommit en hel del konstiga domar där anbud med låga priser förkastats på märkliga grunder. Domstolarna...
  • EU: Så motverkas anbudskartellerSå om man får en känsla av att två leverantörer samarbetar vid anbudsinlämnande (tex lämnar lika priser) så kan/ska vi...
  • DIS ordnar konsten i FalunDissa DIS för Konsten Det finns ca 7000 konstnärer i Sverige där flertalet kan leverera till det offentliga. Konstnärer är...
  • EU: Så motverkas anbudskartellerMen kan jag utesluta den nästkommande anbudsgivaren med hänvisning till otillåtet samarbete då den först tilldelade vägrar teckna kontrakt och...
  • Fossilfritt bränsle och förnybar energiAvseende mål 14: Vid upphandling av produkter som används i /nära vatten skulle man också kunna ställa krav på material...

Senaste inläggen

  • Renoverar Göteborgs klassiker
  • Rättsosäkert upphandla med lägsta pris
  • Ny modell ger Täby rätt fokus
  • Direktupphandlat avtal godkändes
  • Värna ekosystemet och mångfalden
  • Parallell inköpsresa för Eslöv
  • Säkerhetsskyddslagens krav utökas
  • Stärker arbetet för hållbarhet
  • EU: Så motverkas anbudskarteller
  • Fossilfritt bränsle och förnybar energi
  • Trappa styr östgötska blöjtransporter
  • Informationssäkerhet och uppföljning
  • DIS ordnar konsten i Falun
  • Inte särskilda skäl för 14-årig avtalstid
  • Sommartider hej då
Bo Nordlin

Bo Nordlin, tidigare chefredaktör för Upphandling24, startade i september 2015 Inköpsrådet. Det är en ny sajt med fokus på inköp och upphandling och med större djup och mer analys.

Inköpsrådet är en sajt för kunskapsutbyte både mellan inköpare och upphandlare, men också mellan köpare och säljare.

Vill du hålla dig uppdaterad om vad som händer med Inköpsrådet, prenumerera då på vårt kostnadsfria nyhetsbrev.

Prenumerera, v2
Specialområde
Sending

Vill du veta mer? Läs då om Inköpsrådets mål och vilka vi är.

Du kan också följa oss på Twitter, Facebook och Linkedin.

Vår integritets- och personuppgiftspolicy hittar du här.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad IT-upphandlare | 21-22 april 2021
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | 11 maj
  • Förhandling som redskap inom offentlig upphandling | 25 maj
  • Hantera överprövningar | våren 2021
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 12 oktober
  • Leda upphandlingar effektivt | 14 oktober
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 oktober
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 9 november
  • Anbudsutvärdering – med utvärderingsmodeller och -kriterier | Hösten 2021