Många undantag från e-fakturakravet

E-faktura till offentlig sektor efter den 1 april är ett obligatorium med en hel del förbehåll. Fakturor som rör löpande avtal berörs exempelvis inte, vilket öppnar för pappersfakturor och äldre e-format i ytterligare flera år.

Kravet på att leverantörerna numera ska e-fakturera offentliga inköp är vida omskrivet. Lagen kräver att leverantörer till offentlig sektor skickar e-fakturor enligt standarden Peppol BIS Billing 3 samtidigt som alla offentliga organisationer såklart också måste kunna ta emot dem.

Myndigheten för digital förvaltning, Digg, slår på sin webbplats fast att det från den 1 april 2019 är lag på att alla inköp i offentlig sektor ska faktureras med elektronisk faktura enligt ny europeisk standard. Fast det gäller att läsa vidare i texten – den som gör det inser snabbt att det finns betydande undantag.

Kravet gäller endast upphandlingar som påbörjats efter den 1 april. Även om direktupphandlingar ingår torde det ännu inte vara så många.

Köp på redan ingångna avtal, som alltså kan vara giltiga i ytterligare flera år, omfattas inte retroaktivt. Avrop på äldre avtal faktureras på det sätt som parterna kom överens om vid upphandlingstillfället. Det kan både röra sig om andra e-fakturaformat – och pappersfakturor.

På frågan om avtal ingångna före den 1 april och som förnyas med automatik ses som en ny upphandling svarar Digg nej. Nyttjandet av en ändrings- eller optionsklausul är inte att betrakta som en ny upphandling om förutsättningarna enligt 17 kap. 10 § LOU är uppfyllda.

Upphandlingar enligt lagen om valfrihetssystem är undantagna från e-fakturakravet. Detsamma gäller sådana fall där e-faktura av upphandlande enhet bedöms innebära en risk för att röja uppgifter under sekretess eller i övrigt skada säkerhetskänslig verksamhet.

Kommentatorerna ansvarar för sina egna inlägg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *