Så ska krav enligt kollektivavtal ställas

UPPDATERAD Idag presenterar regeringen sitt förslag till hur och när krav enligt kollektivavtal ska ställas i offentliga upphandlingar. Kraven är inte lika omfattande som i tidigare förslag.

Idag överlämnar regeringen sitt slutliga förslag på ny upphandlingslagstiftning, där även frågan om krav enligt kollektivavtal ingår, till Lagrådet. Det hittills största lagstiftningsarbetet under mandatperioden går alltså mot sitt slut.

En nyhet i dagens lagrådsremiss är att regeringen nöjer sig med obligatoriska krav i upphandlingar på villkor i nivå med kollektivavtal för lön, arbetstid och semester. I ett tidigare utkast till lagrådsremiss var det obligatoriskt även att ställa krav på försäkringar och pensionsavsättningar till de anställda i nivå med kollektivavtal.

Det blir i stället frivilligt för upphandlarna att ställa den typen krav, vilket är möjligt att ställa redan med nuvarande lagstiftning.

Kraven behöver inte ställas i alla branscher, utan bara där det är ”behövligt”, som det uttrycks i lagrådsremissen. Det är den upphandlande myndigheten som bestämmer i vilka branscher kraven är behövliga.

Med den här förändringen återgår regeringen till den omfattning av krav som utredningen Upphandling och villkor enligt kollektivavtal föreslog i september 2015.

På en pressträff under torsdagen motiverar Ardalan Shekarabi de minskade kraven med att regeringen har lyssnat på bland annat oppositionens synpunkter att de tidigare kraven skulle missgynna svenska företag, eftersom utländska företag med utstationerad arbetskraft skulle undantas.

Enligt regeringen kan de mindre omfattande kraven även ställas på utländska företag med utstationerad arbetskraft.

– När EU:s utstationeringsdirektiv ändras så att vi också kan ställa krav på försäkringar och pensionsförmåner för utländska företag kommer vi att utöka kraven i svenska upphandlingar, säger Ardalan Shekarabi

Kraven på villkor i nivå med kollektivavtal gäller även för underentreprenörer i ett obegränsat antal led. Krav som också ska följas upp:

– Upphandlingsmyndigheten ska ta fram vägledningar och stöd för uppföljning av kraven, men det är den upphandlande myndighetens uppgift att utföra uppföljningen, säger Ardalan Shekarabi.

Upphandlarna ska också vara skyldiga att utesluta leverantörer som bryter mot miljö-, social- och arbetsrättsliga regler. Anbud som är onormalt låga och som strider mot samma regler ska förkastas.

Förslagen avses träda i kraft den 1 januari 2017 i samband med att de nya upphandlingsdirektiven införs i svensk lag.

– Vår tidplan står fast och vi har ett hårt arbete framför oss. Men vi räknar med att ha en proposition färdig före riksdagens sommaruppehåll, säger Ardalan Shekarabi.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *