Karolinska
Forskare beskriver en konsultstyrd process. Foto: Carin Tellström.

Egenintresse styrde modellvalet

Externa parter med egna kommersiella intressen hade stor påverkan på hur upphandlingen av Nya Karolinska Solna utformades. Forskare vid Stockholms universitet noterar också att de ansvariga för det omtalade sjukhusprojektet uteslöt kritiker.


Mer ljus kastas över Stockholms läns landstings upphandling av Nya Karolinska Solna, NKS. Landstingsstyrelsen gav för två år sedan Stockholms universitet i uppdrag att utföra en oberoende genomlysning som ett forskningsuppdrag.

Studien av den mycket omdiskuterade upphandlingen utförs och redovisas i etapper. I dagarna överlämnade professor Göran Sundström vid Statsvetenskapliga institutionen den andra delrapporten från forskningsprojektet.

Rapporten ger bland annat vid handen att de ansvariga ”isolerade” projektet i en särskild organisation, NKS-förvaltningen. För att kunna realisera visionen om det nya sjukhuset ansågs vissa aktörer, som uppfattades som motsträviga och förändringsobenägna, behöva hållas på avstånd.

Det visar sig också att beslutsblindhet i många avseenden präglat processen för att upphandla och finansiera via OPS-modellen. Olika managementkonsulters relationer till NKS-förvaltningen har haft avgörande betydelse för legitimeringen av OPS-idén.

Processen med att utreda förutsättningarna för en OPS-upphandling, besluta om ett OPS-avtal och sedan förhandla fram avtalet, beskrivs som synnerligen forcerad. Dessutom litades det tungt på externa parter med egna kommersiella intressen.

Irene Svenonius, regionstyrelsens moderata ordförande, visar annan insikt än de politiker som då var ansvariga:

– Delrapporten bekräftar den bild jag haft av att planeringen av Nya Karolinska genomfördes över huvudet på sjukhuset och i för slutna rum i landstingshuset.

I processen med att legitimera OPS lades stor möda på att påvisa förekomsten av konkurrens. Detta tog sig enligt forskarna uttryck i att omförhandla regler och villkor för upphandlingen så att de passade rådande omständigheter.

– När det visades att OPS saknade konkurrens och att anbudet var för högt borde upphandlingen ha avbrutits, konstaterar Tomas Eriksson, miljö- och kollektivtrafikregionråd och gruppledare för Miljöpartiet.

Över tid kom projektsisoleringen att få centrala aktörer att känna sig utestängda. De uppfattade att de saknade insyn och möjligheter att påverka. I slutändan lades NKS-förvaltningen ned och dess olika uppdrag spreds ut på flera olika aktörer.

En sista delrapport från forskarna på Stockholms universitet ska vara klar 2020.


Kommentatorerna ansvarar för sina egna inlägg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *