Vivalla har varit samhällsekonomiskt lönsamt. Foto: Skanska.
Sociala krav vid upphandlingar av exempelvis byggentreprenader beskrivs ibland som kostnadsdrivande. En färsk rapport visar att det tvärtom är en bra affär för samhället.
När renoveringen av Vivallaområdet ställde Örebrobostäder krav på arbetsmarknadsinsatser vid upphandlingen. Syftet var att hjälpa boende in på arbetsmarknaden.
Sociala krav vid upphandlingar möter inte sällan kritik för att fördyra upphandlingarna. En färsk rapport, gjord på uppdrag av Skanska som vann Vivallaomgörningen, visar tvärt om att sociala krav är lönsamma för samhället.
I rapporten Mer än bara hus har samhällsnyttan med sociala investeringar räknats ut genom att titta på kostnader och uteblivna intäkter för samhället och jämföra med hur det förändras när en person kommer i arbete. Enligt Johan Gerklev, hållbarhetschef vid Skanska Sverige, är det tydligt att sociala investeringar snabbt blir lönsamma:
– En sammanlagd investering på 3,5 miljoner kronor gav efter två år en vinst på 11 miljoner kronor. Det är sant att sociala krav är en investering som medför en kostnad. Men rätt utförd är investeringen är lönsam för samhället.
Bakom rapporten står nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Eva Nilsson Lundmark. I deras beräkningar har utanförskap en ”prislapp” som består av fyra delar: förlorat produktionsvärde, kostnader för förebyggande insatser, ersättningsstöd som a-kassa samt utebliven skatt.
Halvvägs in projektet har ett femtiotal Vivallabor fått praktik. Av dem har 23 personer också gått till anställning. Bostadsbolag på fler orter än Örebro, till exempel Malmö och Karlskoga, ställer också sociala krav.
