Ann-Charlotte Hammar Johnsson
Oroas över statlig konkurrens. Foto: Johan Fredriksson.

Frågar näringsministern om statligt sälj

I Företagarnas granskning av Svevia framkommer att det statligt ägda företaget lämnar låga anbud. I ett brev till näringsministern lyfter Ann-Charlotte Hammar Johnsson frågan om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet.

Företagarnas granskning av den statligt ägda väg- och infrastrukturentreprenören Svevias agerande i 285 offentliga upphandlingar har resulterat i att näringsministern fått post. Den moderata riksdagsledamoten Ann-Charlotte Hammar Johnsson har fattat pennan för att formulera en skriftlig fråga till Ibrahim Baylan.

I studien pekas på en rad låga anbud. Företagarnas intresseorganisation ser det som problematiskt att ett statligt bolag vinner en så stor del av Trafikverkets upphandlingar.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson undrar därför om näringsministern i ägardialogen med Svevia kommer att lyfta frågan om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Hon konstaterar att denna typ av agerande gör att företag i allt mindre utsträckning deltar i upphandlingar, vilket i sin tur kan leda till en begränsad marknad med de negativa konsekvenser som det innebär.

Frågeställaren tar också upp ett annat problem i sitt brev. Företagarna har begärt och fått ut upphandlingsprotokoll för perioden från den 21 augusti 2013 till den 3 juli 2018.

– Enligt information från Företagarna tog det cirka en månad att få fram dokumenten. Anledningen sägs vara att Trafikverket inte har en central databas för ändamålet.

Det kan alltså, utifrån den informationen, finnas fler än de 285 upphandlingar som Företagarna fått – och kunnat gå igenom.

Kommentatorerna ansvarar för sina egna inlägg

5 thoughts on “Frågar näringsministern om statligt sälj

  1. Klart som korvspad att det finns ännu fler upphandlingar som de ”inte hittat”. Det räcker inte med dialog. Staten måste som ägare ställa tydliga direktiv om vad de får och inte får göra.

  2. Jag förstår inte riktigt problemet. Svevias kärnverksamhet är att bygga och sköta om vägar och infrastruktur. Självklart får de lämna anbud i upphandlingar inom dessa områden. Är det problematiskt att de också vinner upphandlingar? Ska kommuner och staten, när de upphandlar exempelvis drift och underhåll av en väg, välja något annat än det bästa anbudet? Och hypotetiskt: Betala några tiotals miljoner extra till NCC som kom tvåa och var lite sämre, bara av principskäl för att de är ett privat företag?

    1. Ska försöka förklara pedagogiskt och vill innan lyfta fram att Skanska, NCC och PEAB endast utgör 3 av hundratals, om inte tusentals företag inom samma bransch.

      Ponera att det bara finns en enda försäljare av varm korv med bröd i din stad, stad X. Där är det kommunen som säljer en varm Denniskorv med bröd för 1 krona. Den totala kostnaden är visserligen 5 kronor, men det gör ingenting, eftersom kommunen tar in skillnaden via kommunalskatten. Tidigare fanns det tiotals försäljare av korv, som sålde alltifrån Denniskorv och Bullens pilsnerkorv till kabanoss, chorizo och tysk curry wurst. Deras kostnader var visserligen bara 4 kr per korv, men de kunde ändå inte konkurrera med kommunen som subventionerades med 4 kr per korv och blev därför arbetslösa.

      I stad Y, där är konkurrensen fri och kommunen följer EU:s direktiv gällande statssubventioner och upphandling till punkt och pricka. Där säljer alla sina korvar för mellan 4-5 kronor per styck, eftersom de genom sin omsättning får stordriftsfördelar och kan ha lägre priser. Stad Y har som följd lägre skatt och lägre arbetslöshet. Kommuninnevånarna trivs också väldigt bra, eftersom de har så många olika goda korvar att välja på.

      I stad Z, har fyra företag tillsammans med kommunen kommit överens om att sälja korv med bröd för 6 kr, ungefär som med dem omtalade asfaltskartellen där Vägverket tillsammans med Skanska, NCC, PEAB och ytterligare någon aktör införde ett gemensamt pris som ingen fick överstiga eller understiga och de delade upp marknaden sinsemellan. Eftersom det inte fanns någon konkurrens inom respektive aktörs område, började de sälja en allt mer undermålig korv, men folk behövde mat och köpte den ändå, men var inte särskilt lyckliga, eftersom de ofta blev magsjuka på grund av den extremt dåliga kvaliteten.

      Skulle du helst vilja bo i stad X, stad Y eller stad Z?

  3. Men är Svevia subventionerad av staten? Är det inte så att Svevia går, och har gått, med vinst och samtidigt skickat pengar till staten i form av utdelning?

    1. Ulf, din långa utläggning besvarar inte mina frågor alls.

      Ska Svevia avstå från att lämna anbud i upphandlingar? I så fall, varför?
      Ska Svevia läggas ner av skälet att det finns privata företag som utför likadan verksamhet?

      Bara delvis handlar det om principiella frågor kring offentligt driven näringsverksamhet, och i vilken utsträckning man ska konkurrera med det privata näringslivet. Anledningen till att Svevia bildades var bl.a. att öka konkurrensneutraliteten jämfört med när verksamheten bedrevs som myndighet. Dvs det problem Företagarna vill adressera har redan hanterats. Jag ser personligen inget problem i att NCC, Skanska och Peab inte delar på alla upphandlingskontrakt. För det är de tre som är de realistiska alternativen, tillsammans med kanske en handfull regionala aktörer.

      En annan intressantare omständighet är den ökade konkurrensen. Svevia uppger i sin årsredovisning att de noterat en ökad konkurrens, både från före detta underleverantörer, och från andra europeiska aktörer som slår sig in på den svenska marknaden. Den ökade konkurrensen medför att såväl Svevia som privata vägentreprenörer måste kämpa hårdare för att vinna kontrakten. Den informationen behandlas väl inte i Företagarnas rapport? Och den torde göra Ann-Charlotte Hammar Johnssons frågor irrelevanta. Se där, upphandlingslagstiftningen uppnår sitt syfte.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *