Inköpen av varor, material och tjänster är de poster som har störst klimatpåverkan för landets regioner. Genom att vässa upphandlingskraven går det att göra framsteg i miljöarbetet.

Enligt den öppna jämförelse som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, publicerar har utvecklingen varit positiv under den gångna tioårsperioden. Hela 90 procent av kollektivtrafiken körs numera med förnybara drivmedel. Andelen inköpta livsmedel som är ekologiska har ökat från ett genomsnitt på 13 procent till 43 procent.

– Regionerna gör stora framsteg i sitt arbete för minskad miljö- och klimatpåverkan. Det är glädjande och viktigt, säger Gunilla Glasare, chef vid avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på SKL.

År 2030 ska livsmedelskonsumtionen inom offentlig sektor, allt enligt regeringens handlingsplan, till 60 procent bestå av ekologiskt producerade varor. Målet ska uppnås genom bättre upphandlingar, stärkt kompetens inom offentlig sektor och fler lokala och mindre leverantörer.

– Även om utvecklingen är positiv är det stora regionala skillnader i resultaten, noterar Gunilla Glasare.

Regioner som Kronoberg och Uppsala län är praktiskt taget redan framme vid ekolivsmålet. Region Örebro län, som prioriterar miljö- och klimatarbete, ligger en bit över genomsnittet:

– Det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka, det finns fortfarande mycket att göra, säger Andreas Svahn, socialdemokratisk regionstyrelseordförande.

Samtidigt ligger exempelvis Västerbotten, Jämtland-Härjedalen och Norrbotten långt efter de mest framgångsrika regionerna. I Västerbotten är andelen ekologiskt bara 22 procent. Detta förklaras främst av dålig regional tillgång på ekologiska livsmedel.

Rapporten slår fast betydelsen av hur livsmedelsupphandlingar utformas. Bäst är det om sortimentet kan anpassas efter tillgång och efterfrågan under avtalstiden.

Regionerna köper livsmedel för cirka 900 miljoner kronor per år.

Per Eriksson