Dis – flexibelt sätt att upphandla Dis DEL 2 Dynamiskt inköpssystem, Dis, har nu funnits i sex år. Ett lämpligt smeknamn som fastnat hos mig är ”öppet ramavtal”. Ett första steg för att komma igång med Dis är att bygga upp kompetensen internt, skriver Linus de Mander, Forefront Consulting.
Var tydlig med när och hur avtal ingås Juridisk krönika En fråga som aktualiseras från och till är den om när ett bindande avtal uppkommer i offentlig upphandling. I många fall är svaret enkelt, men om regleringen är otydlig kan det få stora konsekvenser för parterna. Erik Edström och Sara-Li Olovsson, Upp Advokatbyrå, funderar över riskerna med otydliga skrivningar.
Omstritt utvärdera på dold varukorg Juridisk krönika Produktupphandlingar utformas ofta som ”öppna” varukorgar, ibland med utvärderingen av ”dold” varukorg på övrigt sortiment. Syftet med dold varukorg är att skapa incitament för anbudsgivare att genomgående lämna bra priser. Viktor Anseus beskriver förfarandet, påtalar praktiska svårigheter och tar upp fördelar med att utvärdera på en dold varukorg.
Ta höjd för insiderbrott i tidigt skede Juridisk krönika Om en upphandlande myndighet vill kunna avsluta ett avtal i förtid på grund av att leverantören gjort sig skyldig till ett insiderbrott, behöver det framgå av avtalet redan vid upphandlingsskedet. Fia Hendar och Gussun Albadri vill öka vaksamheten mot brott vid offentlig upphandling.
Förslag: Nis2 ska gälla alla kommuner Upphandling För drygt två veckor sedan kom förslaget om hur det kommande Nis2-direktivet ska införas som svensk lag. Som förslaget ser ut har vi en ny cybersäkerhetslag på plats den 1 januari 2025. Utredningens förslag för framtida upphandlingar är omfattande, skriver Viktor Robertson och William Lökke, Kahn Pedersen.
Dis – bra mix av offentligt och privat Dis DEL 1 Visst är det många som ibland önskat att upphandling skulle fungera som inköp inom näringslivet. Det har i alla fall jag stött på både som upphandlare och vid uppdrag inom privat näringsliv. Denna önskan är faktiskt redan uppfylld på många sätt. Svaret heter Dynamiskt Inköpssystem, Dis, skriver Linus de Mander, Forefront Consulting.
Avtalscontrollern – en nyckelperson Avtalsuppföljning DEL 10 Bo Cederberg och Marina Ignatushchenko går igenom avtalsuppföljning på åtta veckor. I den tionde och sista artikeln lotsar de läsarna igenom de återstående fem veckorna.
Nis2 ställer nya krav på upphandlare Upphandling Nis2-direktivet ska bli svensk lag senast den 18 oktober 2024 och innebär krav som direkt påverkar alla it-upphandlingar, skriver Liv Zettergren, bolagsjurist, och Åsa Edman, chefsjurist, på Adda.
Ekonomisk uppföljning i tre nivåer Avtalsuppföljning DEL 9 Den ekonomiska uppföljningen är inte bara en retroaktiv analys av verksamhetens inköp. Den ger också indikationer på beställarnas och leverantörernas tolkning av avtalsvillkoren. Bo Cederberg och Marina Ignatushchenko går igenom tre ambitionsnivåer för uppföljningen.
Otillräckligt underlag utan vinnare Rättsfallsanalys Kammarrätten i Göteborg klargör vilket underlag som krävs för att ett mål ska anses vara så utrett som dess beskaffenhet kräver. Martin Bogg och Amanda Bos Ekman, Advokatfirman Delphi, refererar domen.
Avtalsuppföljning på åtta veckor Avtalsuppföljning DEL 8 Det finns mängder av inspirerande utbildningar i ämnet avtalsuppföljning. Men frågan är: hur gör man rent praktiskt? Bo Cederberg och Marina Ignatushchenko går igenom avtalsuppföljning på åtta veckor.
Sök besparingar i de offentliga inköpen Avtalsuppföljning DEL 7 Det finns en besparingspotential i offentliga inköp. Organisationer kan handla från avtalsleverantörer enligt korrekta avtal och till korrekta priser, skriver Bo Cederberg och Marina Ignatushchenko.
Använd kraften i offentliga inköp Krönika Vart är Inköpssverige på väg? De offentliga affärerna i Sverige påverkas i stor utsträckning av händelser i omvärlden. Men offentliga inköp kan bidra till att minska de negativa effekterna, skriver Ann Eva Askensten, Upphandlingsmyndigheten.
Håll koll på de ”heta punkterna” Avtalsuppföljning DEL 6 Avtalet är signerat och publicerat i avtalskatalogen och registrator har arkiverat handlingarna. Nu är det dags att börja analysera resultaten och dra slutsatser om upphandlingen. Vilka villkor är de ”heta punkterna”? undrar Bo Cederberg och Marina Ignatushchenko.
879 miljarder kronor ropar efter affärer Expertkommentar Konkurrensen om offentliga kontrakt har minskat det senaste årtiondet. Reformen av 2014 års EU:s direktiv, med förenklade och förkortade upphandlingsförfaranden, har inte visat tecken på att vända trenden, skriver Magnus Johansson.
Tre steg för att nå önskat resultat Avtalsuppföljning DEL 5 Hur bidrar avtalsuppföljningen till bättre utvärderingskriterier som resulterar i bra pris på kravställd kvalitet? Bo Cederberg och Marina Ignatushchenko pekar på tre nödvändiga steg.
Börja med avtalsuppföljning Avtalsuppföljning DEL 4 Upphandlaren samlar ofta en referensgrupp av sakkunniga från sin organisation för att ställa relevanta obligatoriska krav i en upphandling. Men det som glöms bort är en detaljerad avtalsuppföljning, skriver Bo Cederberg och Marina Ignatushchenko.
Effektivt med miljömärkningar Expertkommentar Alla kan inte göra allt och ni upphandlare ska inte behöva vara ensamma om att rädda världen. Men genom samarbete kan man bli effektivare för att nå ett mer hållbart samhälle och använda skattepengar bättre, skriver Lena Mårdh.
Viktigt med bra kvalificeringskrav Avtalsuppföljning DEL 3 Kvalificeringskraven i en upphandling är viktiga. Den leverantör som har svårt att klara kvalificeringskraven har även svårt att uppfylla andra obligatoriska krav. Bra kvalificeringskrav sållar agnarna från vetet, konstaterar Bo Cederberg och Marina Ignatushchenko.
Kriget fick kommun att betala mer Juridisk krönika En leverantör ville ha mer betalt under pågående avtal eftersom drivmedelskostnaderna ökat på grund av kriget i Ukraina. Myndigheten gick med på kravet men en konkurrent ansökte om överprövning. Delia Ander, Adda Affärsconcept, och Henrik Norinder, Lunds universitet, analyserar förvaltningsrättens dom.
Ekonomisk uppföljning i praktiken Avtalsuppföljning DEL 2 Ekonomisk uppföljning börjar ofta med en inköpsrapport, en lista på organisationens leverantörer med inköpsbelopp och fakturor under en viss period. Rapporten hjälper till att hitta stora som små leverantörer, skriver Bo Cederberg och Marina Ignatushchenko.
Följa upp avtal – en cirkulär process Avtalsuppföljning DEL 1 Avtalsuppföljning kan spara miljoner. Det konstaterar Bo Cederberg och Marina Ignatushchenko som har utvecklat en cirkulär modell med flera steg som visar hur ett avtal fungerar. De delar här med sig av sina egna erfarenheter i en serie artiklar.
När något svårt blir värre Säkerhetsskyddad upphandling Det kommer knappast som en nyhet för de flesta som någon gång har genomfört eller står i stånd att genomföra en säkerhetsskyddad upphandling med krav på säkerhetsskyddsavtal att dessa är snäppet mer komplicerade att genomföra än andra, skriver Viktor Robertson.
Följ upp avtal – hitta välfärdsbrotten Avtalsuppföljning Avtalsuppföljning är viktigt, inte minst för att en upphandlande myndighet ska kunna arbeta mot välfärdsbrottslighet, skriver Helena Lindh, bolagsjurist på Adda, och Cen Chen, affärsrådgivare på Adda Affärsconcept. I en effektiv uppföljning kontrollerar myndigheten under hela avtalstiden att leverantören uppfyller de krav som ställts.
Försörjningsberedskapen ska stärkas Svensk beredskap Som en del av återuppbyggnaden av det civila försvaret föreslås i en utredning en nationell samordning för Sveriges försörjningsberedskap. Offentlig upphandling framhävs som en viktig del. Erik Olsson och Johanna Palm, Advokatfirman Kahn Pedersen, redogör för huvuddragen i utredningen.
Utländska investeringar kan stoppas Ny lag Riksdagen klubbade i september igenom en ny lag om granskning av utländska direktinvesteringar. Detta är en ny lagstiftning, som verkar ha smugit under radarn för upphandlande myndigheter, och som kan komma att påverka offentliga upphandlingar, skriver Fia Hendar och Anna Larsson, Adda.
Så hanteras anbud från samma företag Krönika Olika företag, som ingår i samma koncern och samma ekonomiska enhet, får lämna självständiga och oberoende anbud i samma upphandling. Om anbuden är samordnade skiftar regeln till den motsatta. En ”lösning” kan vara att beställaren tillåter flera anbud från samma anbudsgivare, skriver Johan Lidén, Front Advokater.
Pålitliga fakta bygger förtroende Krönika Att använda skattebetalarnas pengar är ett förtroende oavsett om man gör inköp för skattemedel eller om man får betalt med dem. Fakta bör vara grunden för inköpsbesluten. Såväl upphandlande organisationer som leverantörer behöver värna om att allas våra resurser används på rätt sätt, skriver Ann Eva Askensten, Upphandlingsmyndigheten.
Terrorhot — så påverkas upphandlingar Säkerhetsskyddad upphandling Terrorhotnivån har höjts från en trea till en fyra på den femgradiga skala som Säpo använder för att gradera hotbilden mot Sverige. En ökad hotbild kan även påverka den säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning som ska ske innan en säkerhetsskyddad upphandling genomförs, skriver Viktor Robertson.
LOU är ändå inte allt här i världen Expertkommentar Överprövningar upplevs ofta som att de sker i ett rättsligt vakuum. Bedömningarna görs utifrån ett upphandlingsrättsligt perspektiv, och varken verkligheten eller andra rättsområden verkar ha någon betydelse. Olle Lindberg och Albin Nyrén, Kahn Pedersen, beskriver tre kammarrättsmål där utgången berott på annat än upphandlingsrättsliga bedömningar.
Offentligt inköp liknar allt mer privat Krönika I takt med att offentlig upphandling har utvecklats från ren anskaffningsverksamhet till mer av att utveckla en strategisk inköpsfunktion så har också skillnaderna mellan offentligt och privat inköp allt mer suddats ut, skriver Anders Kron och Mikael Wallgren.
Så upphandlas bättre beredskap VÅR BEREDSKAP DEL 4 Återuppbyggnaden av det civila försvaret ställer krav på myndigheter inför och vid höjd beredskap. I denna sista del av serien beskriver Erik Olsson och Johanna Palm, advokatfirman Kahn Pedersen, på vilka sätt upphandlare kan använda regelverket för att säkerställa beredskap i upphandlingar.
Använd avtalsmässiga verktyg VÅR BEREDSKAP DEL 3 Återupptagandet av det civila försvaret ställer krav på Sveriges myndigheter inför och vid höjd beredskap. I den tredje delen av Erik Olsson och Johanna Palms serie beskrivs hur minskat leverantörsberoende leder till ökad robusthet och hur myndigheter kan arbeta med sin leverantörshantering.
Bort från leverantörsberoendet VÅR BEREDSKAP DEL 2 Minskat leverantörsberoende leder till ökad robusthet, skriver Erik Olsson och Johanna Palm från advokatfirman Kahn Pedersen. De tar upp några sätt hur detta kan uppnås och beskriver hur myndigheter kan arbeta med sin leverantörshantering.
Upphandlaren viktig i totalförsvaret VÅR BEREDSKAP DEL 1 Myndigheter, regioner, kommuner och näringsliv är alla viktiga i uppbyggnaden av ett robust civilt försvar. I en artikelserie i fyra delar redogör Erik Olsson och Johanna Palm, Advokatfirman Kahn Pedersen, för vad varje upphandlare måste tänka på så att nödvändiga varor och tjänster till samhället levereras även vid höjd beredskap.
Upprop för prisutvärdering på riktigt Krönika Tror du att Högsta förvaltningsdomstolens praxis innebär ett förbud mot bredare prisutvärderingsmodeller? Nej, det finns fortfarande goda chanser för upphandlare att inte vikta alla priser lika, trots domen, skriver Erik Olsson, Kahn Pedersen, och Casper Tham, Vafabmiljö Kommunalförbund. Den dynamiska lösningen kallas Hagsköldsmodellen.
”Nej, du tolkar HFD-dom fel” REPLIK Skribenten bakom artikeln Intervallutvärderingens sista suck har fel. Domen från Högsta förvaltningsdomstolen innebär inget förbud mot att använda intervaller vid utvärdering av kvalitetskriterier, skriver Casper Tham i en replik till Per Werling.
Snåriga säkerhetskrav styr upphandling Säkerhetsskyddad upphandling Säkerhetsskyddslagens krav på säkerhetsskyddade upphandlingar är snåriga och det är lätt att gå fel. Viktor Robertson, advokat och senior specialist vid advokatfirman Kahn Pedersen, ger sina tre bästa tips till en upphandlande organisation som ska genomföra en säkerhetsskyddad upphandling.
Vet du vem du gör affärer med? Krönika I en tid när korruption och arbetslivskriminalitet breder ut sig blir det allt viktigare att du vet vem du gör affärer med. Oavsett om du är leverantör eller köpare behöver du ha bra koll på dina leverantörer och dina leveranskedjor, skriver Ann Eva Askensten, Upphandlingsmyndigheten.
Inköpen måste ingå i det civila försvaret Krönika Att Sverige är dåligt rustat för kris i fredstid fick vi erfara under pandemin. Att det civila, offentliga Sverige inte heller är rustat för krig är ingen hemlighet. Nu tas nya tag för att bygga upp det civila försvaret, skriver Ann Eva Askensten, avdelningschef på Upphandlingsmyndigheten.
Telenor tvingas betala 12,5 miljoner kr Juridik Telenor Sverige ska betala en administrativ sanktionsavgift på 12,5 miljoner kronor för överträdelser av bestämmelser i säkerhetsskyddslagen, enligt PTS. Det är första gången ett privat företag får betala en sanktionsavgift för brott mot säkerhetsskyddslagen. Fallet blir särskilt relevant för upphandlande bolag inom exempelvis el-sektorn, skriver advokat Viktor Robertson.
Nya regler om utländska subventioner Upphandling I år ritas spelplanen om för upphandlingar där en anbudsgivare har fått subventioner från länder utanför EU. Både upphandlande myndigheter och anbudsgivare måste hitta nya rutiner för att uppfylla den nya förordningens krav, skriver Elisabeth Eklund, Helene Andersson och Karl Hammarlund, Advokatfirman Delphi.
Regler skärps för brott mot sanktioner Upphandling EU:s upphandlingssanktioner mot Ryssland trädde i kraft fullt ut för fyra månader sedan, men EU har inte slagit av på takten i arbetet med sanktionerna. Advokaterna Kristian Pedersen och Albin Nyrén redogör för EU:s nya förslag för att skapa enhetligare och strängare lagstiftning för överträdelser av sanktionerna.
Sanktionsavgiften fortfarande för hög Juridik Länsstyrelsen i Skåne beslutade förra året att VA Syd skulle betala en sanktionsavgift på sju miljoner kronor för brott mot säkerhetsskyddslagen. Beslutet överklagades av VA Syd. I november kom förvaltningsrättens dom som analyseras av Omar El Khatib.
Mest läst på Inköpsrådet Upphandling Under föregående år publicerade Inköpsrådet 203 artiklar. Här är listan över de 25 mest lästa artiklarna under året.
Ingen fråga, ingen skada Rättsfallsanalys Leverantör som fått sitt anbud förkastat på grund av ett otydligt krav borde ha ställt en fråga. Advokaterna Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi, refererar ett nytt avgörande från Kammarrätten i Jönköping.
Kontraproduktiv begäran om sekretess Krönika Det har blivit vanligare och vanligare att leverantörer begär att delar av deras anbud ska omfattas av sekretess, skriver Jon Kihlman.
Bevis krävs för ”Hamburgundantaget” Rättsfallsanalys Kammarrätten i Jönköping har nyligen prövat om en upphandlande myndighet uppfyllt sin bevisbörda för att kunna tillämpa ”Hamburgundantaget” i upphandlingslagstiftningen, och därmed undvika upphandling i konkurrens. Fredrik Linder och Nike Berlin på Advokatfirman Schjødt kommenterar domen.
Nytt år, nya möjligheter! Expertkommentar Så här i början av året är det spännande att blicka framåt och fundera på vad som 2023 har att erbjuda! Framför allt tänker jag på kommande beslut kring Konkurrensverkets utökade sanktions- och utredningsmöjligheter i sin tillsyn över upphandlingslagstiftningen, skriver Magnus Johansson.
Bättre affärer med komplettering Upphandling Sedan två år har Adda Inköpscentral en mer tillåtande syn på kompletteringar och förtydliganden av anbud. Hur har utfallet blivit och vad säger domstolarna?