Andreas Olofsson
Andreas Olofsson får vänta på elbussen. Foto: Patrick Degerman.

Saknat dokument kan inte kompletteras

Det går inte att komplettera ett dokument som inte fanns med vid anbudsöppning. Att alla anbudsgivare fått samma möjlighet ändrar inte förvaltningsrättens bedömning.

Skellefteå Buss tvingas att göra om anbudsutvärderingen i den upphandling av sex stycken tolvmeters elbussar som vanns av Hybricon. Upphandlingen överklagades av Wist Last & Buss som rangordnats som nummer två.

– Min tolkning av detta är att Wist kommer att tilldelas avtalet i och med att Hybricon nu diskvalificeras. Tilldelningsbeslutet dras tillbaka, säger Andreas Olofsson, vd för Skellefteå Buss, till Norran.

Wist invände bland annat mot att Hybricon tillåtits komplettera sitt anbud med ett saknat svarsformulär innehållande uppgifter om energiförbrukning. Vinnande anbud anses inte heller uppfylla obligatoriska krav på omsättning (där Hybricon hänvisat till annat företags kapacitet) och fullserviceavtal.

Enligt Wist tillåts det att en leverantör rättar, förtydligar eller kompletterar en handling som har getts in. Fast i detta fall har det enligt företaget inte funnits någon handling att komplettera. I och med att anbudet inte varit fullständigt ska det diskvalificeras.

Förvaltningsrätten menar att kravet på energispecifikation är klart och tydligt utformat. Det anses också vara relevant för upphandlingen. Av handlingarna i målet framgår att dokumentet inte bifogats det vinnande anbudet.

Enligt domen får en upphandlande myndighet tillåta eller begära att en leverantör rättar en felskrivning, felräkning eller något annat fel i en handling som har getts in av leverantören. Det är också okej att tillåta förtydligande eller komplettering av en sådan handling.

Förvaltningsrätten slår fast att anbudet från Hybricon inte borde ha godtagits. Det obligatoriska dokumentet saknades – och var därmed inte möjligt att komplettera.

Skellefteå Buss får inte avsluta upphandlingen förrän rättelse gjorts på så sätt att en ny prövning av anbuden genomförts. Att alla anbudsgivare gavs samma möjlighet att komplettera sina anbud medför inte någon annan bedömning.

Hybricon, som på grund av det uteblivna dokumentet ser ut att förlora 35-miljonerkronorsaffären, meddelar att man ska söka prövningstillstånd i kammarrätten. Företagets förstahandsyrkande är att Wists ansökan om överprövning ska lämnas utan bifall.

Kommentatorerna ansvarar för sina egna inlägg

12 thoughts on “Saknat dokument kan inte kompletteras

  1. Kunde man väl nästan räkna ut med knäna att det var fråga om överträdelse av LOU.

    Anbudsgivare får ofta klä skott för s.k. ”okynnesöverprövningar”, men efter att ha gått igenom ett hundratals upphandlingsdomar genom åren kan jag konstatera att det förekommer minst (!) lika många ”okynnesbestridanden” från upphandlande myndighets sida.

    1. Nja, det finns ju b.la. i direktivets beaktandesats 65, artikel 56, och LOU 15 kap. 4 § att leverantörer kan lämna kompletterande dokument. Tyvärr är varken UM eller förvaltningsrätten inne på det spåret (vilket är lite synd).

    2. Anders,

      av såväl det sammanhang som 15 kap. 4 § återfinns i lagtexten och författningskommentaren därom framgår det att 4 § endast gäller för de situationer som anbudsgivaren inlämnat en egen försäkran (ESPD) enligt 15 kap. 1-2 §§.

      Vidare omfattar ESPD endast sådan utredning som avser uteslutnings- och kvalificeringsgrunderna. I det aktuella fallet rörde de saknade uppgifterna egenskaper hos det som erbjöds (energiförbrukning hos offererade bussar), alltså uppgifter som hänförde sig till själva anbudet av kontraktsföremålet. Sådana uppgifter kan ö.h.t. inte intygas preliminärt genom ESPD.

  2. Man kan komplettera ett dokument spm
    lämnats in.
    Här fanns inget dokument att komplettera.

  3. Domen är ju helt självklar med tanke på lagen. Grundproblemet är ”schabbel” hos det företag som lämnat in anbudet. Skellefteå Buss har rimligen försökt att se till affären, det kan man inte kalla ”okynne”.
    Trist kan jag tycka att man tappat fokus på affären. I stället för att konkurrera med pris & kvalitet siktar man in sig på att hitta formaliamissar. Man anlitar juristbyråer som letar upp formaliteter i vinnande anbud med ”lupp” för att på det sättet kunna slå en konkurrent.
    Men som sagt var, domen är juridiskt sett helt självklar. Kanske inte lika ”klockren” för skattebetalarna dock?

    1. Det är skillnad på att försöka vara pragmatisk i utvärderingsskedet och att bestrida ett uppenbart LOU-övertramp i domstol istället för att göra rätt. Det är det senare som är okynnet.

      Ska vi blanda in skattebetalarna kan man ju fråga sig vad de fick ut av sina skattekronor när Skelleftå Buss lade tid och pengar på domstolsprocessen istället för att rätta till utvärderingen så snart överprövningen var ett faktum?

      Sedan är jag den första att hålla med om att LOU och ”den goda affären” inte alltid går hand i hand, men om man nu har en lagstiftning att följa så ska den ju följas. Klarar man inte av det bör man rimligtvis se sig om efter annan profession.

  4. Jakob, jo det var ju korkat att överklaga en sådan självklar dom. Tror inte att inköparen på Skellefteå Buss behöver byta profession. Det räcker nog med att övergå till nå´t privat bussföretag, där kan man köpa in precis på det sätt som man vill i samma profession.

  5. @Jacob, du har, som alltid, kloka kommentarer.

    Det är självfallet en rimlig tolkningsmöjlighet. Som med all juridik finns få tillfällen (särskilt rörande mer samtida författningar) som inte kan nyanseras eller ge utrymme till fler än en tolkningsmöjlighet.

    En annan tolkning är t.ex. att 15 kap. har bredare tillämpning än bara egenförsäkran. Specifikt kring 15 kap. 4 § blir denna § överflödig om det var meningen att kapitlet bara skulle omfatta självförsäkran. Då hade det rimligen varit tillräckligt med 3 § eftersom den redan innefattar det som i så fall 4 § kan komma att omfatta.

    Som jag varit inne på tidigare, det varit intressant om det i tvisten hade påtalats att det redan finns ett antal situationer när det är OK att lämna nya uppgifter. T.ex. vid utredning enl. 13 kap. 4 §, eller när egenförsäkran ska kompletteras så som du nämner, eller vid förklaring innan uteslutning i 16 kap 7 §. Varför inte dessa fall?

    Annan intressant öppning hade kunna varit en bred ansats till 4 kap. 9 §. Är inte ett anbud i sig själv en handling också?

    Även frågan om vad som är kvalificeringskrav går att nyansera.

    Coulda, woulda, shoulda… Det är förbi nu och vi får invänta nästa gång som UM/UE värnar flexibilitet, goda affärer eller vad som anses vara ”rätt” (however defined) i det enskilda fallet.

    Har frågeställningarna prövats redan tar jag tacksamt emot lästips.

    Ha det gott.

  6. Denna typ av situationer kan nog ganska ofta ”förebyggas” med en FFU-reglering enligt ungefär: ”handlingen bör bifogas anbudet men ska i vart fall kunna uppvisas på begäran”.

    1. Du kan ju inte be om en uppgift som hör till anbudet, alltså uppgift som ska vara med och utvärderas, senare än sista anbudsdag. Det skulle ju innebära att anbudsgivaren får möjlighet att ändra själva anbudet efter sista anbudsdag.

      Det var sådan typ av uppgift som var aktuellt i bussupphandlingen.

      Däremot kan med hjälp av ESPD vid direktivstyrda upphandlingar och ”Begränsad kontroll” vid upphandlingar under tröskelvärdet ordna så att uppgifter som hör till utredning avseende anbudsgivarens kapacitet lämnas in först efter anbudsöppning. Då är möjligheterna dessutom bättre att begära komplettering utan att bryta mot LOU.

    2. @Jakob

      Jag uppfattade att det ”bara” fanns ett obligatoriskt krav att redovisa energiförbrukning, och att dokumentet skulle innehålla sådan uppgift. I så fall bör en ”på begäran”-lösning kunna fungera.

      Vad gäller uppgifter som ingår i utvärderingen, exempelvis priser — där håller jag med dig.

      Om man överväger en ”i vart fall senast på begäran”-lösning bör man nog ställa sig kontrollfrågan: kan det uppstå en konkurrensfördel för någon om olika leverantörer redovisar uppgiften/beviset vid något olika tidpunkter? Relativt ofta kan man nog landa i svaret nej.

      En annan sak är att det, om det handlar om bevis, kan finnas anledning att reglera deadline för bevisets ”utfärdandedatum” eller motsvarande. Det som då tillåts ”dröja” är själva uppvisandet av beviset.

Lämna ett svar till Johan Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *